Friskolors etableringsmönster i Sverige : Vad förklarar skillnaden i friskolors etableringsmönster mellan höger- och vänsterstyrda kommuner?

Sverige införde friskolereformen 1992 och sedan dess har det blivit allt vanligare med fristående huvudmän inom utbildningsväsendet. Tidigare forskning har undersökt variationen mellan friskolors etablering i Sverige, och deras resultat har visat att det finns färre friskolor på grundskolenivå i kommuner, som styrs av en politisk vänstermajoritet. Det paradoxala med forskningsresultatet är att det inte är kommunpolitikers beslut om en friskola ska ges etableringstillstånd eller inte, utan Skolinspektionens. Tidigare forskning har framför allt fokuserat på ekonomiska faktorer som kan ligga till grund för friskolors etableringsvilja. Följande uppsats undersöker två potentiella förklaringar till skillnaden mellan kommuner med politisk vänster- och högermajoritet. Den första potentiella förklaringen är att bättre ekonomiska faktorer kan ge upphov till både ett politiskt högerstyre och fler friskolor i en kommun. Den andra möjliga förklaringen är att högerpartier kan agera mer företagsvänligt genom exempelvis mer dialog och bättre attityder gentemot företag. Resultaten ger stöd för att det finns en politisk inverkan på friskolornas etableringsvilja i en kommun och att en kommun med bättre ekonomiska förutsättningar i högre utsträckning har ett politiskt högerstyre. Det framgår av resultaten att företagsvänligheten gentemot lokala företag inte kan förklara samvariationen mellan friskolor på grundskolenivå och den politiska majoriteten i kommunen. Däremot är det möjligt att konstatera, efter kontroll av förklaringsvariablerna, att det finns ett samband mellan friskolors etablering och politisk majoritet. En möjlig förklaring till det kan vara att det finns andra politiska ageranden som ligger till grund för att etableringsmönstret ser annorlunda ut mellan kommunerna, exempelvis skolpengens storlek och bygglov.