Kostnadsnyttoanalys av ortoser för nedre extremiteten baserad på självupplevd hälsa enligt EQ-5D-3L

Sammanfattning Bakgrund: Ortopedtekniska hjälpmedel har som övergripande syfte att göra det möjligt för människor att i sin vardag och livsstil vara rörliga, aktiva och delaktiga trots en fysisk funktionsnedsättning. För finansiering av ortopedtekniska hjälpmedel i Sverige ansvarar uteslutande det offentliga i form av landsting och regioner, vilka har en begränsad summa pengar att hushålla med. Det ligger därför i samhällets intresse att dessa pengar satsas på insatser som är av god kvalitet och främjar medborgarnas hälsa. Hälsoekonomiska utvärderingar som jämför kostnader och effekter av olika alternativ utgör en del av beslutsunderlaget för sådana prioriteringar. Det saknas emellertid användbara utvärderingar av ortoser och proteser, både vad gäller effekt och kostnadseffektivitet. Syfte: Syftet med studien var att analysera ortoser för nedre extremiteten ur ett hälsoekonomiskt perspektiv baserat på sjukvårdens direkta kostnader och förändring i patienters självupplevda hälsa. Metod: Totalt 17 patienter, vid fyra ortopedtekniska mottagningar, som ordinerats ortoser för nedre extremiteten, genomförde EQ-5D-3L-enkäten före och sex veckor efter utprovningstillfället. Hälsoprofiler från enkäterna överfördes via nationella tariffer till hälsoindex som representerar hälsokomponenten i QALY. Nyttan bedömdes genom att jämföra hälsoindex före och sex veckor efter utprovningstillfället. Kostnadsanalysanalys utfördes sedan genom att dividera landstingets/regionens direkta kostnad för ortoserna med skillnaden i hälsoindex. Resultat: Studien visar att ortoser för nedre extremiteten inte medför någon förändring i patienters självupplevda hälsa och därför inte kan anses vara kostnadseffektivt. För att kunna utvärdera metoden och göra dra några statistiska slutsatser behöver fler enkäter samlas in. Implikation: På lång sikt kan resultat från en kostnadsnyttoanalys, genom att visa patientnyttan med ortopedtekniska hjälpmedel, bidra till en högre kvalitet på den ortopedtekniska verksamheten och även fungera som beslutsstöd vid val av lämpligt hjälpmedel.