Innovativ utbildningssamverkan för livslångt lärande

I högskolans uppgift ingår att samverka med det omgivande samhället. Samverkansaktiviteter har rört sig från en enkelriktad kommunikation eller ett utbyt emellan parter, vidare till gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt. Det vi ser nu är att det finns ett intresse och behov av att förtydliga potentialen för lärande och utbildning i samverkanssatsningar. Förutom att samverkan kan bidra till ett rikt och relevant utbildningsinnehåll för studenter, så kan det också vara ett sätt för yrkesverksamma att tillsammans med andra engagera sig i ett livslångt lärande. Oavsett om man är ung student eller expert på ett företag eller ett lärosäte kan samverkansaktiviteter utveckla specifika fackkunskaper samtidigt som de generiska förmågorna tränas, inte minst förmågan att samverka. Det sker en rörelse mot integration av forskning, utbildning och innovation i samverkansinsatser och här kan det bli aktuellt att utveckla modeller för och förtydliga den kompetensutveckling som sker. Syftet med denna rapport är därför att undersöka innovativa sätt att samverka inom utbildning. I rapporten drar vi följande slutsatser: Närhet underlättar samverkan och regionala satsningar kan vara lämplig nivå för att nå tillräcklig storlek samtidigt som man har närhet till verksamheterna. Samverkan i högre utbildning kan sägas genomgå ett kulturellt skifte mot ansatser som stöder aktivt lärande och ett ansvarstagande i samhället. Den utbildningsinnovation som vi har identifierat genom fallbeskrivningarna sker på initiativ av externa aktörer som kontaktar lärosäten utifrån konkreta behov. Den förflyttning som pågår i satsningar på samverkan innebär att det blir aktuellt att fundera över möjligheter till skapande av gemensamma referensramar. Det innebär alltså inte att problemlösning blir ett tillvägagångssätt som läggs åt sidan, utan att nya dimensioner läggs utanpå de arbetssätt som har funnits i samverkan sedan tidigare