Del@ktighetens digitalisering : Om identitetsskapande aktiviteter på internet bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Även om forskning om ungdomar och internet är ett växande område finns det relativt få studier som illustrerar förhållanden för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är oroliga för att bli marginaliserade, och att många upplever sig mer ensamma än andra ungdomar. Därför kan sociala nätverkssajter på internet vara av avgörande betydelse för att skapa ett utrymme för nya sociala kontakter men även för utforskande av alternativa och mindre stigmatiserade identiteter. Projektet syftade till att beskriva och analysera hur ungdomar (16-20 år) med lindrig intellektuell funktionsnedsättning interagerar och deltar på internet. Närmare bestämt har vi utifrån elev-, personal- och föräldraperspektiv studerat de ungas självpresentationer, sociala relationer och delaktighet inom ramen för olika gemenskaper på internet. Projektets mål var att generera kunskap om dessa komplexa processer, som kan vara användbara för hur den närmaste omgivningen av vuxna kan stödja och hjälpa unga med intellektuell funktionsnedsättning med sin internetanvändning. Projektet omfattade kvalitativa intervjuer med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (n=27), föräldrar till ungdomar med intellektuell funktions-nedsättning (n=22) och personal i gymnasiesärskolan (n=17). De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke 2006). Projektet har erhållit etiskt godkännande från Regionala etikprövnings-nämnden i Göteborg (Dnr 048-15). Ett framträdande resultat i studien rör de unga informanternas sätt att tala om sin medvetenhet om både risker och möjligheter med internet och sociala medier. Dock noterades att ju mer de interagerade med icke-funktionshindrade kamrater, desto mer upplevde de negativa och oönskade konsekvenser av internet-användningen (att bli lurad, hotad, mobbad etc). En slutsats var att dessa omständigheter snarare leder till att de växlade ner sitt internetanvändande och som i sin förlängning innebar mindre delaktighet på internet och sociala medier. Även om Internet kan vara en "frizon" där den unga personen kan utveckla sociala band och konstruera sin identitet fri från vuxenövervakning, så är föräldrar och yrkesverksamma ofta mycket närvarande och engagerade, medan ungdomarna uttrycker att de inte är i behov av stöd. Professionella och föräldrar anser att internet är en arena för positiva möjligheter men även risker. Professionella verkade vara mer oroliga för riskerna än föräldrarna som säger att möjligheterna uppväger nackdelarna. Föräldrarna är mest bekymrade över risken för ensamhet och social isolering. Sammantaget beskrivs de unga med intellektuell funktionsnedsättning som en mer heterogen grupp av både föräldrar och personal jämfört med tidigare forskning. Informanternas erfarenheter diskuteras i studiens publikationer i begreppsliga ramverk som rör social identitet, deltagande, positivt risktagande, sexualitet och frigörelse. I en jämförande analys av resultaten från de olika delstudierna visas hur den sociala delaktigheten på ett dialektiskt sätt förhandlas och konstrueras mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning men också mellan de unga i studien och vuxna personer i den närmaste omgivningen. Genom att anlägga ett intersektionellt perspektiv på frågor om identitetsskapande aktiviteter och risktagande på internet kan en mer relationell förståelse av den digitala delaktighetens problem och möjligheter synliggöras. En relationell förståelse av att hamna i svårigheter implicerar att risk och utsatthet inte alltid behöver bero på funktionsnedsättningen utan på kontextuella förutsättningar och andra samvarierande faktorer. Med tanke på unga människors behov av självständighet är det av stor vikt att vuxna reflekterar över och balanserar stödet beroende på den unga människans behov. Att ge stöd till positivt risktagande på internet innebär vuxna tillsammans med unga reflekterar över hur eventuella risker kan hanteras snarare än hur risk kan undvikas.Although research on young people and the Internet is a growing field, there are few studies that illustrate conditions for young people with intellectual disabilities (ID). Previous studies have shown that young people with ID are worried about being marginalized, and that many in fact are lonelier than other young people. Social networking sites might be of vital importance as a space for exploring alternative and less stigmatized identities. This project aimed to describe and analyse how young people (age 16-20) with a mild ID interact and participate on the Internet. More precisely, drawing upon the perspectives of young people with ID, parents, and school staff, we have studied self-presentations, social relations, and participation within different kinds of Internet communities. Hence, the goal of the project was to generate knowledge concerning these complex processes, which could be useful for the involved adults, who support and help young people with ID in their Internet use. The project comprised qualitative interviews with young people with ID (n=27), parents of young people with ID (n=22), and professionals in special schools (n=17). The transcribed interviews were analysed, using a thematic content analysis. The project has been granted ethical approval by the Ethical Board of West Sweden (Dnr 048-15). A prominent finding in the study concerned the young informants being well aware of both the risks and opportunities in using Internet and Social Networking Sites. Consequently, the more they interacted with non-disabled peers, the more they experienced negative consequences of Internet use. One conclusion was that these circumstances lead to downsizing rather than upsizing Internet use, and as prolongation, less participation on Social Networking Sites. Although the Internet can be a 'free-zone' where the young person can develop social bonds and construct their identity away from adult oversight, parents and professionals are highly present. Young people mostly feel confident and also in no need of support. Professionals and parents do consider the Internet an arena for positive opportunities, but also with risks. The professionals seemed to be more worried about the risks than the parents who state that the opportunities outweigh the disadvantages. For parents, the real risk is described as the risk of loneliness and social isolation. That parents consider the Internet to be an arena for relationships is an interesting change compared to previous research where both parents and professionals were worried about the risks of abuse, etc. Overall,6the young people with ID are described as a more heterogeneous group by both parents and professionals, compared to previous research. The experiences of the informants are discussed in a conceptual framework of social identity, participation, positive risk-taking, sexuality, and emancipation. A comparative analysis of the results shows how social participation is negotiated and constructed dialectically between young people with and without ID, but also between the young people in the study and adults in their imme-diate surroundings. By applying an intersectional perspective to issues about identity formation and risk-taking on the Internet, a more relational under-standing of the problems and opportunities of digital participation can be made visible. A relational understanding of getting into difficulties implies that risk and vulnerability do not always have to depend on the disability but on contextual conditions and other co-varying factors. Considering young people's need for autonomy, it is of great importance that parents and professionals reflect upon the ways that support can be arranged in order to empower young people with ID to participate on the Internet. Providing support for positive risk-taking on the Internet means that adults, together with young people, reflect on how possible risks can be managed rather than how risk can be avoided