London till Aleppo på sekunder. En visuell analys av retoriken i Rädda Barnens kampanjfilm Most Shocking Second A Day

Denna uppsats syftar att undersöka hur, i digital storytelling, visuell retorik används för att förmedla känslor och skapa empati i hjälporganisationskampanjer. Uppsatsen är en fallstudie där Rädda Barnens virala kampanjfilm Most Shocking Second a Day från 2014 analyseras. Valet av material grundas i filmens virala spridning och valet av metod baseras på behovet av djupgående kvalitativ forskning inom forskningsområdet digital storytelling. Kampanjfilmen analyseras utifrån en retorisk trestegsmodell där fokus läggs på visualiseringen av mänskligt lidande och hur detta visualiseras genom främst patosargument. Detta med grund i tidigare forskning som undersöker kampanjer av hjälporganisationer och digital storytelling samt med stöd i teori om visuell retorik och visualisering av lidande och semiotik. Resultatet visar att genom digital storytelling, igenkänningsattribut och retoriska troper visualiserar kampanjfilmen mänskligt lidande genom patos.This essay aims to look at how, in digital storytelling, visual rhetoric is used to evoke emotion and create empathy in campaigns for NGOs. The essay is a case study where Save the Children's campaign film Most Shocking Second a Day from 2014 is analyzed. The film was chosen based on its viral success. The choice of method is based on the lack of qualitative research in the research field of digital storytelling. The film is analyzed based on a method of visual rhetoric analysis which is a three-part method with the focus on the visualization of human suffering and the use of pathos. This is done with support in earlier research that examines NGO campaigns and digital storytelling as well as visual rhetoric theory and visualization of human suffering. The result of the this research essay shows that the campaign film through the use of digital storytelling recognized attributes and rhetoric tropes visualize human suffering through pathos