En beskrivande litteraturstudie om sjuksköterskans erfarenheter vid palliativ vård

Bakgrund: Viktiga delar av sjuksköterskeprofessionen innebär lindring av lidande, stöttning av individer i sorg och att upprätthålla god livskvalité. Den palliativa vården blir därav komplex för sjuksköterskor. Vårdformen inträder då kurativa behandlingsmetoder inte längre ger önskvärda resultat. Palliativ vård utgår från ett salutogent synsätt där den holistiska vården utförs genom god symtomlindring. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av den palliativa vården av vuxna. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie utgick från tolv artiklar som besvarade studiens syfte. Sökningarna gjordes systematiskt via databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde den palliativa vården som en mental stress i samband med bristande erfarenhet. Svårigheter framkom i form av tidsbrist i omvårdnaden kring patienterna samt bristen på kommunikation till anhöriga, patienterna samt mellan kollegor. Fördelar visade sig genom att sjuksköterskorna upplevde positiva gensvar av sitt arbete då patienter och anhöriga kände sig sedda genom samtal och god symtomlindring. Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultat kan sjuksköterskan få en uppfattning om vilka delar av den palliativa vården som är av störst vikt. Resultatet kan bidra till en ökad trygghet för sjuksköterskor i utförandet av den palliativa vården. Genom denna studie så kan sjuksköterskor med mindre erfarenhet av vårdformen lära av de mer erfarna sjuksköterskorna vad som anses relevant att fokusera på, vilket kommer att bidra till en tryggare palliativ vård för patienter. Background: Important parts of the nursing profession included alleviating suffering, supporting individuals in grief and contributing to a good quality of life. The palliative care therefore becomes complex for nurses. The form of care enters when curative treatment methods no longer produce desirable results. Palliative care is based on a salutogenic approach where holistic care is performed through good symptom relief. Aim: The purpose of the literature study was to describe nurses' experiences of the palliative care of adults. Method: The descriptive literature study included twelve articles that answered the purpose of the literature study. The searches were done systematically through the databases CINAHL and PubMed. Results: The results showed that nurses experienced palliative care as a mental stress in connection with lack of experience. Difficulties emerged in the form of a lack of time in the care of the patients and the lack of communication with the patient, relatives and colleagues. Benefits were shown by the nurses experiencing positive response from their work when patients and relatives felt viewed through conversation and good symptom relief. Conclusion: Based on the results of the literature study, the nurse can get an idea of which parts of the palliative care are of the greatest importance. The result will contribute to increased security for nurses in the performance of palliative care. Through this study, nurses with less experience can learn from the more experienced nurses what is considered relevant to focus on, which will contribute to safer palliative care for patients