Föräldrar till barn men neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – en intervjustudie om samverkan med skolan

Sammanfattning Inga-Karin Dentz (2019) Föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning – en intervjustudie om samverkan med skolan (Parents to children with autism spectrum disorder – an interwiev study about cooperation with the school) en kvalitativ intervjustudie om hur föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning uppfattar samarbetet med skolan. Syfte Syftet med detta arbete är att genom intervjuer undersöka hur föräldrar till barn med NPF uppfattar samarbetet mellan hemmet och skolan. Frågeställningar Vilka positiva och negativa faktorer som påverkar samarbetet beskriver föräldrarna och hur hade de velat att samarbetet skulle sett ut. Teori Enligt Bronfenbrenners kan systemteorin beskrivas som en rysk docka där den innersta dockan är personen som sedan är omgiven av olika lager av system. Ett system kan aldrig vara opåverkat av andra system som finns runt om kring det utan påverkas alltid av dem. Olika systemskiften kan påverka individen och övriga system runt densamma. De olika systemen kan inte ses som skilda enheter utan verkar tillsammans. Metod Studien gjord i form av kvalitativa intervjuer med ett urval av sex respondenter. Intervjuerna som respondenterna deltagit i har varit av strukturerat slag med öppna frågor kring tre frågeområden. Då studien har som syfte att undersöka respondenternas tankar kring ett fenomen, här hur samarbetet mellan skola och hemmet upplevts av respondenterna, har både val av metod och analysmodell haft förankring i fenomenografin. Resultat Studiens resultat visar sammanfattningsvis att alla respondenter har erfarenheter av både positiva och negativa samarbeten. De områden som utmärkte sig mest både positivt och negativt var kommunikation och kompetens. Områdena makt och roller var de två områden som utmärkte sig negativt. De områden som flest önskade samarbeten kring är kompetens, kommunikation och delaktighet. Det framkommer även ett övrigt område under önskemål som jag kallat strukturellt. Implikationer Utfallet i studien identifierar utvecklingsområden för skolan som organisation där specialpedagogen har en framträdande roll. Vilket kan leda till att personer med NPF i framtiden genom gott samarbete mellan skola och hem, kunna få en högre skolkvalitet, måluppfyllnad samt högre möjlighet att finna en positiv plats i samhället som vuxen med en ökad möjlighet för delaktighet istället för utanförskap. Slutsats Föräldrar till barn med NPF har flera olika erfarenheter av samarbeten med sig. Om skolorna tänker utifrån föräldra- och familjeperspektivet då de utformar hur kommunikation och proaktivt samarbete ska se ut ges bäst förutsättningar för lyckade samarbeten. Sökord: bemötande, barn i behov av särskilt stöd, föräldrar, NPF, samarbete, specialpedagogiksamarbet