Ungdomars erfarenheter av ungdomsverkstäder : En longitudinell studie om finlandssvenska ungdomars erfarenheter av sex ungdomsverkstäder

Ungdomars arbetslöshet och marginalisering är aktuella ämnen i den finländska samhällsdebatten. Ett sätt att minska på och förebygga ungdomars arbetslöshet och marginalisering sker genom ungdomsverkstäder. Ungdomsverkstädernas mål är att stärka ungdomars livshantering och vägleda till sysselsättning. I Finland är verksamheten i ungdomsverkstäderna ett sätt att tillämpa Europeiska kommissionens ungdomsgaranti. Denna magisteravhandling är skriven inom forskningsprojektet Uppföljning Ung (U2). Uppföljning ung följde upp under två intervjuomgångar 43 ungdomar som deltog i svensk- eller tvåspråkiga ungdomsverkstäder i Finland. Utöver intervjuerna ombads informanterna under den första intervjuns gång att fylla i en modifierad version av arbetslivsradarn, genom vilken ungdomarnas upplevda stöd av familj och vänner har analyserats. Forskningsfrågan för denna magisteravhandling är hur ungdomarna upplever sin tid på ungdomsverkstaden. Materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Teoretiska referensramen för denna studie är Mark Learys teori om Sociometer och Charles Snyders teori Theory of Hope. Denna studies centrala resultat är att ungdomarna uppskattade stödet de fick på ungdomsverkstäderna och ansåg att tiden på ungdomsverkstaden var givande. Verkstaden erbjöd ungdomarna sysselsättning, tid att fundera vad de vill göra, rutiner men även stöd. Ungdomarna som var på verkstaden ansåg att de var i en annan livssituation innan de kom till verkstaden, jämfört med kompisarna som var i skola eller arbete. Ungdomsverkstäderna gav ungdomarna förutom sysselsättning, även en gemenskap på verkstaden och en grupp de kände sig inkluderade inom. Ungdomarna ansåg att de fick stöd av personer som stod dem nära. Ungdomarna ansåg även att de fick stöd av de andra deltagarna och personalen på verkstaden. Denna studie är longitudinell, vilket innebär att informanterna följdes upp genom uppföljningsintervjuer. Genom att analysera uppföljningsintervjuerna kunde man se vilka vägar ungdomarna hade gått efter ungdomsverkstäderna. Ungdomarna var dock i olika livssituationer redan när de kom till verkstäderna, vilket innebär att målsättningarna och planerna efter verkstaden varierade. De flesta ungdomar hade sysselsättning efter tiden på verkstaden och de ansåg att ungdomsverkstadens roll för att nå målsättningarna hade varit på olika sätt betydande. För vissa ungdomar hade ungdomsverkstaden gett tiden att fundera vad de vill göra, medan för andra var ungdomsverkstaden ett ställe där de kunde vila upp sig för att sedan återgå till studier, arbete eller alternativt börja studera eller arbeta. Alla informanter ansåg att de fick den hjälp de behövde på verkstaden och att tiden på verkstaden hade hjälpt dem framåt med att lägga upp mål och nå sina målsättningar