Studie av den svenskspråkiga verksamhetens betydelse vid Helsingfors och Östra Nylands Minneslots

Minnessjukdomar blir allt vanligare i dagens samhälle och därför är det viktigt att ständigt utveckla servicen som erbjuds. Eftersom minnessjukdomar försämrar den allmänna funktions- och kommunikationsförmågan är det viktigt att ha möjlighet att få service på sitt modersmål. Beställare för examensarbetet är Helsingfors och Östra Nylands Minneslots, som erbjuder rådgivning och verksamhet för minnessjuka och deras anhöriga. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur minnessjuka och deras anhöriga upplever språkets betydelse inom Minneslots-verksamheten. Ett speciellt fokus ligger på gruppverksamheten som Minneslotsen erbjuder. Den teoretiska referensramen utgjordes av begreppen delaktighet och inklusion. Frågeställningarna vi använt oss av i studien är: Hur upplever minnessjuka och anhöriga språkets betydelse inom verksamheten (med fokus på gruppverksamhet)? samt Hur kan Helsingfors och Östra Nylands Minneslots verksamhet stöda brukarens känsla av delaktighet och inklusion? Metoden vi använt oss av är en kvalitativ prestrukturerad öppen gruppintervju med minnessjuka- och anhöriggrupper. Inför intervjuerna framställdes en intervjuguide som stöd för intervjuerna. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet. Det framkom fyra kategorier som är tillhörighet och bemötande, liknande livssituation och kamratstöd, delvis exkludering från samhället samt högre tröskel för finskspråkig verksamhet. Resultaten hänvisar till att då verksamheten är på deltagarnas egna modersmål (i detta fall svenska), bidrar det till känsla av delaktighet och inklusion. Minneslotsen ansågs vara en trygg arena för både minnessjuka och deras anhöriga för att träffa personer i liknande livssituationer, upprätthålla sociala relationer samt få kamratstöd