Från demokratisk rättighet till tips och småknep i skrivandet Några nedslag i det svenska klarspråksarbetet

Klarspråk beskrivs ofta som ett väletablerat projekt som syftar till att skapa enklare och mer läsarvänliga myndighetstexter, med målet att uppnå demokratisk insyn. Det praktiska genom-förandet av detta språkplaneringsprojekt har dock bara studerats sporadiskt. Artikeln utgår från forskning om språkplanering för att undersöka relationen mellan den politiska diskursen om klarspråk i språkpolitiska dokument och dess genomförandepraxis, såsom den realiseras i marknadsföringsmaterial från företag som erbjuder klarspråkstjänster och i en kort kurs vid ett kommunkontor. Resultaten visar att den ideologiska aspekt som framträder i den politiska diskursen om klarspråk är svår att identifiera på mikronivå, eftersom demokratiaspekten där nästan helt har trätt i bakgrunden. I stället används motiveringar grundade på effektivitet och minskade kostnader och andra fördelar för den enskilda författaren. I artikelns avslutning diskuterar vi därför om klarspråksprojektet riskerar att tunnas ut och förlora sin legitimitet om det konsekvent reduceras till att lösa de enskilda författarnas problem “här och nu” snarare än att inspirera till mer ideologiskt grundade förändringar i skrivpraktiker.Abstract:Plain Swedish is often described as a well-established project whose aim it is to create simpler and more reader-friendly public administration texts, in order to promote democratic transparency; however, the practical operationalisation of this language-planning project have been only sparsely studied. The current study draws on the Language Policy and Planning tradition, to investigate the relationship between the political discourse on Plain Swedish in language-policy documents and its operative side, especially as seen in marketing materials from small commercial providers of Plain Swedish services and in a short course offered at municipal offices. The results indicate that the ideological aspects of the political Plain Swedish effort are barely recognizable at the micro level, since its democratic aspects are virtually absent. Instead, arguments tend to reference efficiency, cost reductions, and other benefits for the individual writer. This study concludes by arguing that the Plain Swedish project may lose its validity if it is consistently reduced to resolving individual authors’ ‘here and now’ problems, rather than inspire a more ideological change in writing practices