Ingen ska gå till jobbet med klump i magen : Kvalitativ studie om chefer inom socilatjänsten

Mental ill-health is a common cause of today's sick leave and the World Health Organization predicts that mental illness will be the leading cause of sick leave in the world by 2030. In this essay I examined how the municipality X invested in a project on health promotion and mental ill-health for all leaders and politicians with the aim of reducing sick leave and staff turnover throughout the municipality. The question is whether the project was the right effort and what conditions and eventual obstacles exists for health promotion work in practice. To find out, six managers were interviewed within two units and a project manager based on a semi-structuredinterview. The interviews were transcribed and analyzed. The examination shows that the project was not the right effort in the units that my investigation concerns. The unit managers have bad prerequisites for working health promotion since there in not enough human resources and time. Health promotion work is prioritized and does not permeate the entire administration. The interviews show that there is a lack of trust and openness, lack of a ''we'' feeling in groups and focus on individual interests in managements. The examination shows that other efforts are needed to solve the problem and that effort should be at a more general level in the municipality.Psykisk ohälsa är en vanlig orsak till dagens sjukskrivningar och World Health Organization förutser att psykisk ohälsa redan år 2030 kommer att vara den främsta orsaken till sjukskrivningar i världen. I den här uppsatsen undersöktes hur kommunen X satsat på ett projekt om hälsofrämjande arbete och psykisk ohälsa för alla ledare och politiker med syftet att minska sjukfrånvaro och personalomsättning i hela kommunen. Frågan är om projektet var rätt insats och vilka förutsättningar och eventuella hinder föreligger för hälsofrämjande arbete i praktiken. För att ta reda på detta intervjuades sex chefer inom två enheter och en projektledare utifrån en semistrukturerad intervju. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Av undersökningen framgår att projektet inte var rätt insats i enheter som min undersökning berör. Enhetscheferna har dåliga förutsättningar att jobba hälsofrämjande då det inte finns tillräckligt med personalresurser och tid. Hälsofrämjande arbete prioriteras och genomsyrar inte hela förvaltningen. Det framgår av intervjuer att det är brist på tillit och öppenhet, saknad av “vi” känsla i grupper och fokus på individuella intressen i förvaltningen. Undersökningen visar att det behövs andra insatser för att lösa problemet och den insatsen ska ligga på mer övergripande nivå i kommunen