Learning new words : A critical use in everyday language

Språket gör att människor kan vidmakthålla, förändra och förstå värderingar, normer och strukturer i samhället. Det är alltså genom språket människor upprätthåller den diskrimineringsstruktur som finns i samhället idag, där ett visst kön, etnicitet, sexuell läggning och utseende generar mer makt och mer social acceptans än andra. Språket är socialt konstruerat, vilket också innebär att det är flytande och att människor har makten att förändra det. Språkaktivismen har påverkat och ibland pressat på för att förändra de sätt som vi pratar på. Det skapade nyfikenhet kring lärandeprocessen av att lära om något så väletablerat som språket. Syftet med denna studie har varit att belysa när och hur universitetsstudenter lär sig använda normkritiska ord i sin vardag. Forskningsfrågorna för studien var(1) När och hur lärde de sig ett nytt normkritiskt ord senast? Samt (2) Är de engagerade i språkförändringar och språkaktivism? För att lyckas med detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex universitetsstudenter som sedan analyserades i en tematisk analys. Resultatet visade att studenterna främst tagit del av kunskapen om normkritiskt språkbruk genom ett informellt lärande via sin omgivning och på sociala medier. Resultatet visade även att de informanter som har en positiv inställning till språkförändringen menade att det handlar om att inkludera alla i sitt språk och att visa respekt. De informanter med en mer negativ inställning till språkförändringen menade på att språket fungerar som det ska, att det inte är en debatt som berör dem eller deras omgivning personligen och därför är de ej insatta i debatten