Specialpedagogisk verksamhet i små skolmiljöer : Nordiskt pilotprosjekt med inriktning på specialpedagogiskt arbete i små skolmiljöer

Rapporten är resultatet av ett nordiskt forskningssamarbete mellan Høgskolen i Nesna, Umeå universitet och Åbo akademi (avdelningen i Vasa), i respektive Norge, Sverige och Finland. Forskningssamarbetet mellan de tre institutionerna har sin utgångspunkt i en gemensam nordisk konferens – Gemensamma Vägar (GV). Denna konferens, som funnits sedan 2001, sätter fokus på specialpedagogiska teman samt på barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd. Konferensen har fått en inriktning mot en bred målgrupp som består av lärare, skolledare, personal inom skolhälsovården, politiker, lärarutbildare och forskare. Detta skapar en dialog mellan berörda inom skolväsendena i de tre länderna. Syftet med konferensen är att deltagarna ska få tillgång till forskning och kompetens som finns vid de nordligaste universiteten och högskolorna i Sverige, Norge och Finland samt att också få tillgång till forskning, kunskap och erfarenheter som finns i skolorna i respektive land. Värdskapet för konferensen alternerar mellan de tre länderna. Inom konferensen Gemensamma vägar upprättades år 2006 ett forskningsnätverk där de tre institutionerna representeras. Forskarna i detta nordiska nätverk har satt fokus på specialpedagogisk verksamhet i små lärandemiljöer och har tillsammans genomfört denna pilotundersökning i Norge, Sverige och Finland. Fem forskare från de tre länderna har deltagit i undersökningen: Från Høgskolen i Nesna deltog förstelektor Rose-Marie Langels och försteamanuens Jan-Birger Johansen, som också är projektledare. • Från Umeå universitet deltog universitetslektor och utvecklingsledare för Regionalt utvecklingscentrum Astrid Ahl samt forskarstuderande Gerd Pettersson. • Från Åbo akademi i Vasa deltog universitetslektor Kristina Ström. I den finländska delen av undersökningen deltog också speciallärarstuderande Mirella Uddström.Denna rapport redovisar pilotprojektet Specialpedagogisk verksamhet i små skolmiljöer som har fokuserat på små glesbygdsskolors möjligheter att bedriva specialpedagogisk verksamhet. Verk-samhets¬för¬ut¬sätt¬ningar, resurser och lärarkompetens studerades. Som teoretisk utgångspunkt valdes ett sociokulturellt perspektiv. Lärare från 7 skolor i Norge, Sverige och Finland intervjuades. Informanternas svar transkriberades, analyserades och kategoriserades i ett antal resultatkategorier som belyser olika aspekter av specialpedagogisk verksamhet i små skolor. Resultaten visar på såväl styrkor som svagheter i de små skolorna. Bland styrkorna kan nämnas närheten till det omgivande lokalsamhället och de möjligheter till goda relationer, delaktighet och socialt lärande som närhet skapar. Vidare möjliggör skolmiljöns litenhet flexibla, kreativa och elevanpassade pedagogiska lösningar och verksamhetsmodeller. Långa avstånd till hjälpinstanser och avsaknad av specialpedagogisk kompetens på den egna skolan lyfts fram som svagheter. Överlag tyder dock resultaten på att små skolmiljöer har förutsättningar att utvecklas till goda pedagogiska miljöer som kan tillvarata enskilda elevers pedagogiska behov. Perspektivet i denna studie är dock enbart lärarnas och ytterligare forskning behövs för att nyansera och fördjupa bilden av den specialpedagogiska verksamheten i små skolmiljöer i glesbygden