Place perception : A study about how public places are perceived and how that affects how peoples relate to them

Denna uppsats tar sitt avstamp i en enkel fundering; varför är det så många platser som ser ut att vara planerade på ett sätt men används på ett annat? För att smalna ner funderingen till ett konkret syfte med konkreta frågeställningar har vi tagit lärdom av olika teorier, bland annat Tuan (1997) som beskriver platser och hur de kan förstås. Vi har också läst Cattell et al. (2008) som gjort en studie inom ett snarlikt område som vårt, fast undersökt hur personer med olika kulturell bakgrund och etnicitet använder offentliga platser av olika typer och hur det påverkar hälsan. Teori och tidigare forskning likt dessa mynnar ner i syftet med arbetet som är att undersöka hur personer uppfattar offentliga platser och hur deras platskännedom, känslor och erfarenheter påverkar hur de använder platserna. Frågeställningarna som följer syftet är Hur påverkar uppfattningen av offentliga platser personers sätt att förhålla sig till dem? samt Vilka lärdomar kan dras av uppfattningen kring platser kopplat till samhällsplanering? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi valt att göra kvalitativa intervjuer eftersom känslor och erfarenheter bör få beskrivas snarare än värderas i ett kvantitativt formulär. Intervjuerna har resulterat i en förståelse för vad uppfattningen är, hur det påverkar personers förhållande till offentliga platser och hur det kan komma till nytta inom samhällsplanering. Av studien framkommer att det finns skillnader mellan kvinnor och män i hur de använder olika platser, kvinnor är bland annat mer säkerhetsorienterade och eftertänksamma. Ålder är också en aspekt som visat sig spela roll då erfarenheten av platser och platskännedomen oftast är större hos de som är äldre, vilket kan väcka känslor som nostalgi, vilket yngre personer i studien inte kopplar till de platser vi undersökt. Slutligen konstateras att uppfattningen av platser kan bidra i planeringen av offentliga platser eftersom de ger viktiga infallsvinklar på hur platser används.This Bachelors Thesis was formulated from a simple question, why is it that so many places seem to be planned a certain way but are used differently? To narrow down the research questions and to make concrete problem statements, we have reviewed some of the literature in the field. For example, Tuan (1997) on place and the understanding of place and Cattell et al. (2008). The literature and previous research amounts to the purpose of researching how the place knowledge and sense of place affect people’s usage of a different variety of public places. The experience of place is based on the person’s knowledge, feelings and experiences linked to place and is of value for planers to learn as to why and how places are used. The statement of the problem is as follows: How do place knowledge and sense of place affect different people’s relations to public places? and What can be learned from how people experience place to benefit urban planning as a profession? To answer these questions, we chose a qualitative research with interviews, since feelings and experiences is better described than checked in boxes. The interviews have resulted in an understanding of how place is perceived and lived, how it affects the usage of public places and how it can be used in planning. This thesis finds that there is a difference between women and men in how they use different places, women are for example more thoughtful and oriented towards security. Age is also a factor that matters in experience and knowledge gathering, which also leads to nostalgia in some cases. Finally, it can be concluded that an understanding of peoples usage and experience of place can, and according to us should, affect planning as it gives new perspective on how places are used