#MeToo-rörelsens effekt på den offentliga förvaltningen : En kvalitativ analys av massmedias effekt på den politiska processen i beslutet om en samtyckeslagstiftning byggd på friviliighet

Denna studie syftar till att analysera effekten som media och framförallt MeToo-rörelsen haft på den svenska riksdagens beslut om en skärpt sexualbrottslag byggd på frivillighet. Med hjälp av dagordningsteorin analyserar studien massmedias möjlighet att forma den politiska agendan. Genom att spåra den politiska arbetsprocessen från statens offentliga utredning till beslutet om ett införande av en samtyckesreglering, synliggörs inte bara vilka beslut som tas utan också vilken grund det finns till besluten. Studien undersöker därmed även hur riksdagens motiverar till valet att godkänna propositionen om en samtyckesreglering baserad på frivillighet. Studiens resultat baseras utifrån den 2016 års statliga utredning om skärpt sexualbrottslag, regeringens propositions 2017/18:177 och Justitieutskottets betänkande i ärende om skärpt sexualbrottslag. Studien synliggör de tidigare statliga utredningar om skärpt sexualbrottslag och även de brister som tydliggjorts som existerar i svensk lagstiftning för att slutligen analysera kopplingen mellan MeToo- kampanjen och beslutet om skärpt sexualbrottslagstiftning. Studien visar att den feministiska kampen för ett jämställt pågått under en lång period men att MeToo-kampanjen kan ha varit en bidragande faktor till att beslutet om en samtyckesregleringen byggd på frivillighet slutligen röstades igenom av riksdagem. Slutsatsen blir därmed att massmedia kan ha format den politiska dagordningen och på så vis även beslutet om en samtyckesreglering byggd på frivillighet.