Gymnasieelevers psykiska mående & stressberedskap

Abstrakt Bakgrund: Skolan är en institution där elever spenderar flera timmar varje dag. Skolan utvecklar dem som individer och har en påverkan på deras hälsa. Ungdomar i gymnasiet mår sämre idag på grund av stressorer och andra faktorer som har en negativ påverkan på deras psykiska mående, flickorna mår dock sämre än pojkarna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever upplever att skolan påverkar deras psykiska hälsa, samt deras individuella stressberedskap och kunskap gällande psykisk ohälsa. Metod: För att svara på studiens syfte har en kvantitativ metod valts genom enkätundersökning som riktade sig till gymnasieelever från ålder 15-19. Tre skolor användes som underlag för denna enkätundersökning där en summa av 127 elever deltog, varav 92 flickor och 35 pojkar. Resultat: Resultatet delades upp i fyra olika kategorier, stress, stressberedskap, psykiskt mående och elevernas kunskap om psykisk ohälsa. Dessa olika kategorier påvisar att flickorna upplever mer psykosomatiska besvär samt att de upplever en högre grad av stress än pojkarna. Dessutom har flickorna en allt mer negativ inställning till hur de upplever sig själva och sin situation. Det är mer vanligt förekommande att flickorna vänder sig till skol- och sjukhälsovården i jämförelse med pojkarna som föredrar att vända sig till personer som står dem nära eller ingen alls. Slutsats: Det är viktigt att skolan uppmärksammar sina elever om att det finns en skolhälsovård som de alltid kan vända sig till när de mår dåligt eller bara vill prata med någon. Det är också viktigt att skolan har fler lektioner om psykisk ohälsa för att uppmärksamma eleverna om ämnet. Nyckelord: Psykisk ohälsa, stress, ungdomars psykiska mående, ungdomars stressberedskap.Abstract Background: The school is an institution where students spend several hours every day. The school develops them as individuals and has an impact on their health. Adolescents in high school feel worse today because of stressors and other factors that have a negative impact on their mental behavior, and the girls feel worse than the boys. Aim: The purpose of the study is to investigate how high school students find that the school affects their mental health, as well as their individual stress readiness and knowledge regarding mental illness. Method: To answer the purpose of the study, a quantitative method has been chosen through a questionnaire survey aimed at high school students aged 16–19. Three schools were used as a basis for this survey where a total of 127 pupils participated, of which 92 girls and 35 boys. Result: The result was divided into four different categories, stress, stress readiness, mental health and the students' knowledge of mental illness. These different categories show that the girls experience more psychosomatic problems and that they experience a higher degree of stress than the boys. In addition, the girls have an increasingly negative attitude to how they experience themselves and their situation. It is more common for the girls to turn to school- and health care compared to the boys who prefer to turn to people who they are close to or none at all. Conclusion: It is important that the school draws attention to its students that there is a school health care that they can always turn to when they feel bad or just want to talk to someone. It is also important that the school has more mental health lessons to draw attention to the students about the subject. Keywords: Mental illness, Stress, Adolescents mental health, Adolescents stress readines