Organisation of mathematic education : the special needs coordinators part

Studiens syfte var att få en inblick i bakomliggande faktorer till hur skolor i Sverige organiserar sin matematikundervisning. Vad och vem som påverkar vilken organisationsform som väljs, vilka föroch nackdelar rektor och speciallärare med specialisering mot matematikutveckling ser med den valda organisationen samt vilken roll speciallärare med specialisering mot matematikutveckling har i vald organisationsform. En enkät mailades till ansvariga på 1027 högstadieskolor med årskurs 7 - 9, kommunala skolor och friskolor i hela Sverige. Enkäten, som 214 respondenter svarade på, försåg oss med både kvantitativ och kvalitativ empiri vilken gav oss bakgrundsinformation till skolornas val av organisationsform i matematikundervisningen. Genom enkäten fick vi även kontaktuppgifter till 82 rektorer och på 32 av dessa skolor fanns även en speciallärare med inriktning mot matematikutveckling. De 8 rektorer som kontaktades gav oss en djupare inblick i studiens frågeställningar, även 5 speciallärare med specialisering mot matematikutveckling bidrog med kvalitativ empiri till studien. Studien visar att av de 214 skolor som svarat på enkäten har cirka 50 % helklassundervisning, knappt 20 % tvålärarskap, knappt 20 % parallellagd undervisning och drygt 10 % annan organisationsform av matematikundervisningen. Ett tydligt mönster som syntes var att oavsett vilken organisationsform skolorna angett satsar de extra resurser på att det ska finnas fler vuxna i matematikklassrummet, det kan vara ämneslärare, resursperson, speciallärare eller specialpedagog. Det förekommer även att elever delvis arbetar med matematik i liten grupp med ämneslärare eller speciallärare. Några skolor anger att de ger eleverna mer tid för matematik, det kan vara genom utökad timplan, matematik på elevens val eller matematiktillfälle utanför ordinarie skoldag. Alla insatserna har som mål att eleverna skall bli behöriga att söka till gymnasiet.The purpose of the study was to get an insight in the factors behind how schools in Sweden are organising the teaching of mathematics. What and whom has made the overall decisions, and the advantages and disadvantages with the selected organisation in the perspective of the principal and the special needs coordinator and what part the special needs coordinator is playing in the selected organisation in teaching mathematics. A survey was emailed to the principal of 1027 secondary schools, both compulsory mainstream schools and independent schools in the whole of Sweden. Our survey gave us both quantitative and qualitative empirics regarding the reasons behind the selected form of organisation within mathematics and contact details to 82 of the participating principals and at 32 of these schools there was also a special needs coordinator focusing on mathematics development. The 8 principals who were contacted and the 5 special needs coordinators in mathematics provided deeper understanding to the questions of the study and increased the qualitative empirics .The study shows that out of the 214 replies from different schools approx 50% are teaching mathematics in a complete class of students with one responsible teacher, 20% are using two teacher system, 20% are timetabling classes in parallel and 10% in another or combined form of organisation. A clear pattern that we identified was that the schools regardless of the form of organisation all spent resources on adding extra staff during mathematics lessons, for example another subject teacher, teacher assistant or special needs coordinator. Some schools teach their students in smaller groups, others have extended the number of hours or made mathematics a pupils choice to increase the number of hours in mathematics. The overall aim for the efforts is to make all the students qualified for studies at sixth form