Semantiska strukturer för adjektiv som betecknar smaker i svenskan och kroatiskan

Syftet med det här masterarbetet är att utforska ett antal grundläggande smaktermer i svenskan och kroatiskan för att jämföra och bättre förstå de lingvistiska och kognitiva mekanismer som utformar domänen smak. Som ett av de fem traditionella sinnena utgör smaken och alla dess tillhörande lexem ett lämpligt område för att pröva några av de fundamentala teserna av kognitiv lingvistik, exempelvis dem som gäller förkroppsligat språk och universella tendenser att utveckla nya, mer abstrakta betydelser från de basala, fysiska upplevelser. Därför blir det intressant att jämföra vad som händer med lexemen i två särskilda språkliga och kulturella system och betrakta hur de organiserar de semantiska strukturerna inom denna domän. En annan orsak att fokusera på domänen smak är att den inte fått så mycket uppmärksamhet inom lingvistisk forskning, särskilt i jämförelse med t.ex. den visuella eller auditiva domänen (Popova 2005: 396, Backhouse 1994: 1).This master thesis aims to examine the semantic structure of adjectives denoting the basic tastes in Swedish and Croatian. The thesis is construed as a contrastive study of both monolingual and parallel data for the two languages, whereas its interpretative models and main ideas are strongly based on the very tenets of cognitive linguistics. Through the analyses we gained insight about different features of the lexemes’ use: their morphosyntactic patterns, affective value, contextual traits and underlying mental concepts, which all contribute to the interpretation of the different meanings they can realise in the two languages. In the last part we focus on a single lexical pair, bitter and gorak, and analyse them using the cognitive linguistic model based on the schematic concept, as well as by performing a statistical analysis of the data using multiple correspondence analysis and logistic regression. The analyses reveal a number of interesting tendencies in the use of the adjectives, highlighting both shared and language-specific characteristics.Tema ovog diplomskog rada je istraživanje značenjskih struktura pridjeva koji se odnose na osnovne okuse u švedskome i hrvatskome jeziku. Osnovne ideje i interpretativni modeli koji se upotrebljavaju u radu temelje se na postavkama kognitivne lingvistike, dok se samoj analizi pristupa kao poredbenom istraživanju jednojezične i paralelne korpusne građe. Cilj je istraživanja utvrditi i usporediti tendencije u uporabi leksema, pridajući pritom pažnju njihovim morfosintaktičkim obrascima, afektivnoj vrijednosti, kontekstualnim obilježjima i pozadinskim konceptima, što sve pridonosi tumačenju različitih značenja koja ti leksemi ostvaruju u dvama jezicima. U posljednjem dijelu analize usredotočujemo se samo na jedan par pridjeva, bitter i gorak, te rezultate korpusne analize interpretiramo pomoću kognitivnolingvističkog modela ustrojstva prema shemi i obrađujemo statističkim metodama, analizom višestruke korespondencije i logističkom regresijom. Istraživanjem se ukazuje na niz zanimljivih tendencija u uporabi analiziranih pridjeva, od kojih neke uočavamo u oba jezika, dok su neke specifične za švedski, odnosno hrvatski