Pedagogers syn på främjandet av barns multilitteracitet

The different forms of creating, sharing and analysing information have globally evolved and expanded in meaning. Previous research suggests that teachers have found it challenging to integrate these new forms of communication into their teaching practices. The pedagogy of multiliteracy, which the new Finnish core curriculum emphasizes, has been one of the measures taken towards meeting these changes. The role of the teacher is central in promoting multiliteracy, as the given support and guidance affect the child's motivation, attitudes and interest in the learning process. The aim of the study is to explore how teachers in early childhood education, pre-primary and primary education (Year 1-2) define multiliteracy and how their understanding is reflected in different teaching practices, which aim to promote children's learning opportunities in the area of multiliteracy. The need for this study is important as little research exists on teachers' understanding of the concept of multiliteracy in their teaching. This study draws upon a research and development program The joy of learning multiliteracies (MOI), at the University of Helsinki. The theoretical framework of the study is based on the pedagogy of multiliteracy and the dynamic literacy theory. The qualitative research design was selected to get an insight into teachers' experiences and thoughts. The study has been conducted by using semi-structured interviews based on video-stimulated recall and a group interview to investigate seven teachers' definition on multiliteracy. The results of the study suggest that the teachers have formed their own views of the concept multiliteracy and that these interpretations are visible in their teaching practices. Multiliteracy was defined by the teachers as a wide multimodal ability to express oneself, which requires children to be able to analyse, interpret and apply diverse forms of information and communication. The children's curiosity and joy are perceived as the foundation for promoting multiliteracy. The teachers' own commitment and enthusiasm were considered crucial. Digital tools and implementing of media education were emphasized as one of the development areas regarding multiliteracy. The ability to take into account the cultural contexts of texts, were in accordance with the Finnish curriculum, yet the teachers did not recognise it as a part of multiliteracy. Cultural literacy is however an important part of the pedagogy of multiliteracy. The results of the study confirm that further reinforcement of teachers' expertise in developing multiliteracy is essential both in working life and in teacher education, especially regarding how to include and promote cultural literacy.Globalt sett har formerna för att skapa, behandla, tolka och sprida information utvecklats och förnyats. Tidigare forskning visar att pedagoger upplevt det som utmanande att inkludera mångfalden av kommunikationsmedel i den pedagogiska verksamheten. Multilitteracitet, som lyfts fram som ett skilt begrepp i de nya grunderna för läroplanen, har varit en åtgärd för dessa förändringar och utmaningar inom utbildningsväsendet. Pedagogens roll är central i främjandet av multilitteracitet, då hens stöd och handledning inverkar på barnets motivation, attityd och intresse för lärandeprocessen. Syftet med denna studie är att kartlägga hur pedagoger inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen (åk 1-2) uppfattar multilitteracitet som en del av den pedagogiska verksamheten samt hur detta avspeglas i olika pedagogiska verksamheters innehåll för att stöda multilitteracitet. Studiens fokus är betydelsefull, då det genomförts lite forskning om pedagogers syn på främjandet av multilitteracitet. Denna avhandling har gjorts i samarbete med Helsingfors universitets utvecklingsprogram Inlärning av multilitteracitet med glädje. Studiens teoretiska bakgrund baserar sig på teorin om multilitteracitet och teorin om dynamisk litteracitet. För att nå insikt i pedagogernas individuella upplevelser om att främja multilitteracitet valdes en kvalitativ forskningsdesign. Semi-strukturerade intervjuer med hjälp av intervjumetoden video-stimulated recall samt en gruppintervju användes som datainsamlingsmetod för att framhäva sju pedagogers upplevelser om att främja multilitteracitet. Resultaten av studien bekräftar att pedagogerna hade bildat en uppfattning om begreppet multilitteracitet och att denna uppfattning avspeglades i den pedagogiska verksamheten. Multilitteracitet beskrevs som en multimodal uttrycksförmåga, som förutsatte av barnen en förmåga att tolka och tillämpa mångfalden av kommunikationsmedel i det omgivande samhället. Barnens nyfikenhet och glädje ansågs höra till grunden för att främja multilitteracitet. Pedagogens engagemang och intresse uppmärksammades även som centrala. Ett utvecklingsbehov som pedagogerna betonade var implementering av digitala verktyg och mediefostran som en del av verksamheten. Pedagoger uppmärksammade i enlighet med finska läroplanen texters kulturella sammanhang. Trots detta uppfattade de inte kulturell läsförmåga som en del av multilitteracitet. Den kulturella läsförmågan är dock central inom multilitteracitetens pedagogik. Resultaten tyder helhetsmässigt på ett behov av att i fortsättningen erbjuda utbildning om främjandet av multilitteracitet både för pedagoger i arbetslivet samt inom lärarutbildning, speciellt gällande sambandet med att inkludera och främja kulturell läsförmåga