Hemvårdens betydelse för de äldre : En kvalitativ studie om äldres egna upplevelser av hemvården

Den centrala forskningsfrågan för magisteravhandlingen är: ”Hur upplever äldre klienter hemvården?” Syftet med studien är förutom att ta reda på hur klienterna upplever hemvården också att ta reda på vilka faktorer som bidrar till att klienterna inom hemvården upplever en känsla av sammanhang? Samtidigt vill jag också få klienternas uppfattning om begreppet tid, både då de har hemvård och den övriga tiden. Genom intervjuer som datainsamlingsmetod har de äldre getts möjlighet att berätta om sina upplevelser av hemvården. Informanterna är fem äldre hemvårdsklienter i åldrarna 73 - 88 år och de har alla använt sig av hemvård under en längre tid. Antalet hemvårdsbesök varierade mellan 2 – 4 besök per dag. Alla klienter var ensamstående men hemmaboende. De centrala teman som vi reflekterade kring i intervjuerna är; personligt nätverk som resurs, upplevelser av hemvård och dess förändringar över tid, upplevelser av tid både med hemvård och i vardagen i övrigt, delaktighet i beslut som gäller den äldre själv kontra delaktighet som en förutsättning för att utföra dagliga aktiviteter. Vi diskuterade också kring temat egenvårdare, som är en del av verksamhetsprinciperna för hemvården inom Social- och hälsovårdsverkets område. Reflektioner kring hemvårdens betydelse var genomgående i flera teman. Kopplingen mellan tid och meningsfullhet kom tydligt fram; om det finns något meningsfullt att sysselsätta sig med så blir upplevelsen av tid mera positiv. Den slutsats som har kunnat dras från analysen av intervjuerna är att hemvården förutom att vara en praktisk resurs för klienterna också kan vara betydelsefull i sig genom att bidra med en känsla av sammanhang. Om den salutogena teorin finns med i planeringen och utförande av hemvården kan det stärka Kasam och bidra till att göra livet mera hanterbart, begripligt och meningsfullt för de äldre