Digitalt inkluderade unga : Om möjligheter IKT skapar för unga personer med intellektuell funktionsnedsättning

Den digitala framfarten erbjuder ständigt nya innovationer med syftet att göra vår vardag smidigare. Det är ändå inte klart för vilka grupper den digitala framfarten ger nya möjligheter. Det finns alltså ett behov att undersöka i vilken utsträckning, och för vem IKT skapar möjligheter. Syftet med avhandlingen är att få mera kunskap om vilka möjligheter IKT kan skapa för unga personer (16–29-åringar) med en lindrig eller måttlig intellektuell funktionsnedsättning. I en större kontext är det frågan om att kunna säkerställa villkoren för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna ta del av informationssamhället på samma villkor som personer utan funktionsnedsättning. Studiens empiriska material består av deltagande observationer på en arbetscentral i huvudstadsregionen samt av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet från observationerna har samlats genom två veckors deltagande observationer på arbetscentralen, där tre ungas vardag följdes med. Fem intervjuer med unga hör ytterligare till det insamlade datamaterialet. De fem intervjuerna genomfördes i samband med observationerna. Den metateoretiska referensramen utgörs av socialkonstruktionism, medan de teoretiska begrepp som används i avhandlingen är levt medborgarskap och inkluderande medborgarskap. De unga kan baserat på det empiriska materialet klassas som nativa användare av digital teknik eftersom de har vuxit upp med tillgång till allt det IKT innefattar – och de unga tar således IKT-världen som en självklarhet. De unga beskriver sig själva som trygga användare av IKT, och de anser sig behöva stöd endast i liten grad för att kunna hantera IKT. Växelverkan mellan de unga och deras familj är inte enkelriktad, även om familjen har en betydande roll ifråga om att erbjuda sitt stöd för de unga också i en IKT-kontext. I och med att de unga är digital natives, och talar det digitala språket flytande, kan de också i många fall hjälpa till sina föräldrar då de har problem med IKT. Det empiriska materialet visar att de unga generellt sett inte vill använda bättre tillgängliga sidor, som webbsidor skrivna på Lättläst. Detta hänger ihop med att de unga inte vill fästa vikt vid sitt funktionshinder, utan istället vill de använda internet ”precis som alla andra” utan att skilja sig ur mängden. Viktigt att poängtera är att de unga ska ha möjlighet att få stöd i att använda IKT ifall de anser sig behöva det. Baserat på det empiriska materialet använder de unga IKT rikligt i en arbetskontext, och särskilt sociala medier använder de väldigt frekvent. Avhandlingen visar att det kan finnas vissa möjligheter med att använda IKT mer aktivt i en arbetsmiljö – till exempel för att ge de unga mer meningsfullhet. För att kunna se till att grundläggande aspekter av medborgarskap tas i beaktande behöver vi se på verkligheten utifrån ett perspektiv där vi ifrågasätter det självklara. Självbestämmande och respekt är nyckelord för att de unga, i enlighet med ett inkluderande medborgarskap, ska kunna delta i samhället på samma sätt som vilken som helst medborgare