Har mindfulness en inverkan på emotionell reglering? : En kvantitativ interventionsstudie med elever i årskurs 6-8

Mindfulness definieras som ett mentalt tillstånd i vilken individen medvetet befinner sig i nuet genom att observera och beskriva, utan att döma eller värdera. Mindfulness interventioner har i senmodern tid blivit populära i både behandlande och förebyggande syfte. Mindfulness har visat sig ha en positiv inverkan på uppmärksamhet, kroppsmedvetenhet, reglering av emotioner samt i att skapaförändringar i självperspektiv och inlärning i vuxna sampel. Mindre undersökningar har utförts med barn och ungdomar, men till följd av de positiva resultaten interventioner har visat hos vuxna, förväntas dessa även framkomma i studier med barn och ungdomar. Fokus inom mindfulness forskning med barn och ungdomar har speciellt varit på förbättring av emotionell reglering. Emotionell reglering innebär att individen på ett målinriktat sätt kan varsebli, utvärdera och anpassa sig till emotionellt betingat stimuli. Emotionell reglering har visat sig ha ett positivt samband med individens välmående över lag, samt ett negativt samband med olika former av psykisk ohälsa. Avhandlingens syfte var att undersöka vilken inverkan mindfulness har på elevernas emotionella reglering. Intresset ligger också i möjliga könsskillnader, med antagandet om att flickor har större nytta av interventionen. Samt i möjliga skillnader mellan årskurserna 6-8, med antagandet att sjunde klassister skulle ha större nytta av mindfulness interventionen jämfört med sjätte och åttonde klassister. Avhandlingens material baserar sig på en interventionsstudie utförd av Terve Oppiva Mieli. Forskningsgruppen utförde en klusterrandomiserad mindfulness interventionsstudie för skolelever i årskurserna 6-8, i 56 skolor i södra Finland (N=3519). Deltagarna randomiserades i en Mindfulness interventionsgrupp, en aktiv- och en passiv kontrollgrupp. Deltagarna fyllde i ett frågeformulär med 21 standardiserade frågeformulär. Avhandlingen behandlar resultat uppnådda från ett av dessa, Cognitive Emotion Regulation Questionnair. Som analysstrategi i avhandlingen användes blandad ANOVA med jämförelse mellan grupp och inom grupp för att undersöka ifall mindfulness har en inverkan på emotionell reglering. Möjliga könsskillnader samt skillnader mellan årskurser analyserades med tvåvägs ANCOVA. Ingen signifikant skillnad gick att finna mellan de olika grupperna gällande mindfulness inverkan på emotionell reglering. Det gick inte heller att finna skillnader mellan kön eller årskurs. Resultaten stämmer i stor grad överens med tidigare forskning inom området. Mindfulness interventioner med ungdomar har generellt sett varit bristfälliga. Till exempel har sampelstorlekarna och effektstorlekarna varit små. Det behövs mer standardiserade interventioner och mätmetoder för mindfulness studier med barn. Detta bör iakttas i vidare studier