Kvinnors erfarenhet av stöd från sjukvårdspersonal efter sexuella övergrepp : En litteraturöversikt

Bakgrund: Sexuella övergrepp är ett folkhälsoproblem som 35 procent av världens kvinnor någon gång har utsatts för. Ett sexuellt övergrepp kan medföra psykiska och fysiska hälsorisker för kvinnan. Sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att ge kvinnan stöd och omvårdnad för att underlätta återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet var att undersöka den vetenskapliga litteraturen gällande kvinnors erfarenhet av stöd från sjukvårdspersonal efter sexuella övergrepp. Metod: För att genomföra studien användes en deskriptiv litteraturöversikt med en kvalitativ ansats enligt Fribergs metod (2017). Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Tio vetenskapliga artiklar återfanns som besvarade examensarbetets syfte. Katie Erikssons omvårdnadsteori användes för att diskutera arbetets resultat. Resultat: De tio studieartiklarna besvarade studiesyftet genom två kategorier, vilka redovisade kvinnors positiva respektive negativa erfarenheter av sjukvårdspersonalens stöd. Kvinnorna som varit informanter i studieartiklarna beskrev ett professionellt och kompetent bemötande som främjande i återhämtningsprocessen. De uppskattade att bli bemötta med respekt och få information via tydlig kommunikation. Det beskrevs som negativt att bli bemött av oerfaren sjukvårdspersonal som var skuldbeläggande, stigmatiserande oförstående. Slutsats: Litteraturöversikten visade att kvinnor utryckt såväl positiva som negativa erfarenheter gällande sjukvårdens stöd efter sexuella övergrepp. Detta pekar på potential för utbyte av erfarenheter inom hälso- och sjukvård, så sjukvårdspersonal kan lära av goda exempel. Mer forskning inom området vore av värde.Background: Sexual offence is a public health problem and 35 percent of the women around the world have been offended sometime in their lives. A sexual offence can cause psychological and physical health risks. Nurses and other health professionals have a responsibility to give the woman support and care to benefit the womans’ recovery. Aim: The purpose was to investigate the scientific literature of womens’ experience of support from healthcare professionals after sexual offence. Method: To carry out the study a descriptive literature review with a qualitative approach was used according to Fribergs’ (2017) method. The litterature search was performed by using the databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. Ten scientific articles to answer the purpose were found. Katie Erikssons’ nursing theory was used to discuss the result. Result: The ten study articles resulted in two categories, dissatisfaction with support and satisfaction with support. The women who were informants in the study articles described a professional and competent treatment as something that promoted their recovery. They appreciated to get treated with respect and get adequate information. It was described as negative to get treated by unexperienced healthcare professionals who were blaming, stigmatizing and unsympathetic. Conclusion: The literature review found that women expressed both positive and negative experiences regarding support from healthcare professionals after sexual offence. This points to potential for exchanging experiences within healthcare, in that healthcare professionals can learn from (others’) good examples. More research on this subject would be valuable