En friskvårdssatsning i form av gemensamma träningspass : En kvalitativ studie om dess koppling till arbetet

Syftet med uppsatsen var att skapa en djupare förståelse för den upplevsele som anställda i en statlig myndighet har avseende friskvårdssatsning med gemensamma träningspass och dess betydelse. Frågeställningar som har använts för att besvara syftet är hur upplevelsen av friskvårdssatsningen har varit, vilken betydelse satsningen har haft för den sociala sammanhållningen samt vilken betydelse den har haft för arbetssituationen. Arbetet baserades på en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuguide. Krav-kontroll-stöd modellen av Karasek och Theorells (1990) samt KASAM av Antonovsky (2005) har legat till grund för uppsatsens teoretiska ramverk. Resultatet visade att upplevelsen av friskvårdssatsningen hade varit roligt och givande för deltagarna. Samtliga deltagare upplevde ett förbättrat välmående som visade sig på olika sätt, främst visade det sig i form av en piggare och gladare version av sig själva samt att orken på arbetsplatsen förbättrades, detta främst de dagar träningspassen genomfördes. Friskvårdssatsningen skapade en energiboost, deltagarna betonade vikten av det hade fått kämpa tillsammans och att den energi som frambringades på träningspassen följde med till arbetsplatsen. Relationerna och sammanhållningen på arbetsplatsen hade förbättrades på grund av att deltagarna hade lärt känna varandra bättre och på ett personligare plan. De förbättrade relationerna och den stärkta sammanhållningen i relation till deras egna välmående hade bidragit till förbättrad arbetsglädje och arbetstillfredsställelse. Vidare visade resultatet att friskvårdssatsningen hade påverkat arbetet på olika sätt, dels i form av att ett större engagemang och samt att motivation hade frambringats till arbete. Vissa deltagare upplevde även att de hanterade arbetet på ett bättre sätt, dels för att deras upplevda stressnivå hade reducerats, de kändes sig tryggare samt att de upplevde en högre grad av socialt stöd