Moderskap inom samkönade äktenskap : Kan faderskapspresumtionen kvarstå när regleringen av assisterad befruktning förändras?

Kvinnans förutsättningar inom familj och arbetsliv har genomgått stora förändringar genom historien. Uppsatsen har skrivits med utgångspunkt från kvinnans rättigheter och skyldigheter inom föräldraskapets område både som moder och som medförälder. Genom en historisk tillbakablick och genomgång fram till aktuell reglering visar uppsatsen hur lagar som omfattat kvinnan i stort, samt kvinnan i rollen som mor, har haft en särskild position i svensk lagstiftning. Utvecklingen ifrån att alla kvinnor var omyndiga till att kvinnan omyndigförklarades i samband med giftermål och slutligen fram till gällande rätt där två kvinnor kan gifta sig och åtnjuta samma rättigheter och skyldigheter som olikkönade par inom äktenskapets område. Äktenskapsbalkens och Föräldrabalkens regleringar har genom åren påverkat varandra vilket visar hur samhället förhållit sig till personer i olika samlevnadsformers möjligheter till föräldraskap. Den 1 januari 2019 ändrades lagstiftningen som rör assisterad befruktning. Uppsatsen syftar till att utreda om den nu aktuella regleringen är jämställd för alla par. Arbetet har genomförts med en rättsdogmatisk metod och med normkritiskt synsätt för att analysera de normer som legat som underlag för de regleringar som funnits. Slutligen har förslaget om att införa en föräldraskapspresumtion utretts och satts i förhållande till den sen länge gällande faderskapspresumtionen