Den hedniska etiken, eller fasaden? : En studie av vad som kännetecknar hednisk etik i Samfundet Forn Sed

Denna text tar sin utgångspunkt i frågan om moralisk pluralism i dagens Sverige är möjlig. Forskning visar på att en grupp präglad av mångfald kan drabbas av samarbetssvårigheter, men det motsatta är inte garant för ett gott resultat. Enligt Fredrik Gregorius anpassar sig religiösa minoriteter ofta till det omgivande samhällets ide om etik och moral. Denna text undersöker om det finns något som skulle kunna benämnas hednisk etik i Samfundet Forn Seds egen tidning. Källmaterialet består av ett flertal artiklar från #20 respektive #35-36. De teoretiska begrepp som använts är antropocentrism samt universalism, vilka härrör från judisk och kristen etisk idétradition. Materialet har studerats med en metod för argumentationsanalys framtagen av Stephen Toulmin, vilken lämpar sig väl för att lyfta fram implicita antaganden om exempelvis människan. Det huvudsakliga resultatet pekar på att det finns minst två olika typer av hednisk etik en värdeontologisk och en dygdetisk. Båda antas ha sin grund i en föreställning om förnuft och därmed betraktas som universella värden/dygder. Naturen antas dock ha värde och rättigheter oberoende av människan i och med sin helighet, vilket innebär att exempelvis värden som frihet begränsas av naturens existensberättigande. Antropocentrismen är således inte lika framträdande som inom kristendomen och judendomen, men det finns andra beröringspunkter såsom en föreställning om en naturlig lag och att etiken är förnuftsbaserad, dessa likheter sammanfaller dock inte med samtliga judiska/kristna traditioner.This paper starts with the question whether moral pluralism is possible in Sweden or not. Research shows that a group characterized by diversity is subjected to difficulties in cooperation, but the opposite is not a guarantee for a good result. According to Fredrick Gregorius, religious minorities often adapt to the surrounding societies' idea of ethics and moral. This text investigates if there is something that can be called pagan ethics in the community Forn Seds own newspaper. The source material consists of several articles from #20 and #35-36. The theoretical concepts that have been used are anthropocentrism and universalism, which is derived from Jewish and Christian ethical traditions. The material has been studied with a method of analysis of argumentation formed by Stephan Toulmin, which is suitable for highlighting implicit assumptions. The main result shows that there are at least two different types of pagan ethics, a value ontological and a virtuous theory. Both are assumed to have their foundation in the notion of reason and thus are regarded as universal values/virtues. However, nature is believed to have values and rights independent of humans because of nature's sanctity, which means that values for example, such as freedom, is limited because of the rights of nature to exist. Anthropocentrism is not as prominent as in Christianity and Judaism, but there are points of reference such as a notion of a natural law and that ethics is based on reason, these similarities, however, do not coincide with all Jewish/Christian traditions. Keyword