Formative assessment within digital learning materials in mathematics : Feedback - a necessity for both teachers and pupils

The use of digital teaching materials in mathematics is becoming increasingly more common within school teaching. Examining the teaching material becomes an important part of the teacher's work. Not least to ensure a successful teaching that is quality assured, against the Swedish curriculum. Successful teaching has long been characterized by formative assessment for learning. In this work, five digital teaching materials for mathematics have been examined through a qualitative content analysis. The purpose has been to establish the feedback structure of the digital teaching aids. The digital teaching materials that have been studied are designed for pupils in grades 1–3, where both a pupil client and teacher client are included. The survey has been based on an analysis schedule and the result has been set against various key factors for feedback. The result showed that three out of five digital teaching materials are "smart" and can provide the pupil with tasks that contribute to the pupil's progression. Yet, it´s only one of five digital teaching materials that has a well-developed system that makes full use of the potential that exists in a digital teaching material. A summary conclusion is that the digital teaching materials seem to strive to design a formative feedback structure, while some of the teaching aids do not pretend to be anything but a tool for quantity training.Användning av digitala läromedel i matematik, blir allt vanligare i skolans undervisning. Att granska läromedlet blir således en viktig del av lärarens arbete. Inte minst för att säkerställa en framgångsrik undervisning som är kvalitetssäkrad, mot den svenska läroplanen. Framgångsrik undervisning har länge präglats av formativ bedömning för lärande. I det här arbetet har fem digitala läromedel för matematik undersökts genom en kvalitativ innehållsanalys. Syftet har varit att fastställa de digitala läromedlens återkopplingsstruktur. De digitala läromedel som har undersökts är framtagna för elever i årkurs 1–3, där både en elevklient och lärarklient är inkluderade. Undersökningen har utgått ifrån ett analysschema och resultatet har ställts mot olika nyckelfaktorer för formativ återkoppling. Resultatet visade att tre av fem läromedel är ”smarta” och kan förse eleven med uppgifter som bidrar till elevens progression. Samtidigt så är det endast ett av fem läromedel som har ett väl utvecklat system som till fullo använder sig av den potential som föreligger ett digitalt läromedel. En sammanfattande slutsats är att de digitala läromedlen förefaller strävar efter att utforma en formativ återkopplingsstruktur, samtidigt som några av läromedlen inte utger sig för att vara något annat än ett redskap för att mängdträna.