Kognitiv dissonans hos män som köper sex

Den transnationella sexhandeln med strukturella och ekonomiska betingelser som har sin grund i fattigdom i andra länder, är en utmaning för polisen och socialarbetare då denna grupp ofta befinner sig utom räckhåll för välfärdsarbetare i Sverige (Månsson, 2018). Tidigare forskning har visat att sexköpare styr efterfrågan på prostituerade och därmed ökar antalet personer utsatta för trafficking (Mendes Bota, 2014). Med detta i åtanke har vårt examensarbete i socialt arbete syftet att undersöka hur män som köper sex försvarar och talar om sitt sexköp i relation till kognitiv dissonansteori. Detta i en svensk kontext där sexköp är olagligt. För att nå vårt syfte har vi tagit del av förhörsprotokoll och domar kopplade till sexköp i Stockholmsområdet under januari 2018-april 2019. Vi har också intervjuat professionella inom de befintliga organisationer/myndigheter i Stockholm som explicit arbetar med sexköpare (KAST, Anova och Prostitutionsgruppen). Studien har en kvalitativ ansats med en abduktiv ingång. Under arbetets gång har studien blivit mer teoridriven och analys av vårt material är genomförd utifrån kognitiv dissonansteori. En teori som utgår från att individer vid olika val har motstridiga kognitioner vilka kan skapa en dissonans som individen är motiverad att minska. Vi har särskilt analyserat materialet utifrån följande modeller av kognitiv dissonans; self-discrepancy modellen, som dissonans kopplat till yttre eller inre påverkan, dissonans enligt self-affirmation concept, aversive- consequences modellen, och utifrån action-based modellen. Resultatet av studien visar att kognitiv dissonans hos män som köper sex påverkas av olika faktorer och hanteras på skilda sätt. Några slutsatser i vår studie är: Få sexköpare beskriver en känsla av personligt ansvar för säljarens situation, vilket vi tolkat som ett sätt att undkomma kognitiv dissonans. För att reducera dissonansen förminskar sexköparen de sexuella handlingarna och lyfter fram en bild av sig själv som ’schysst’ och ’hjälpsam’. Lagstiftningen verkar inte vara en särskilt hindrande kognition för de män som faktiskt köper sex även om den på ett samhälleligt plan har en stark normpåverkan och verkar hindrande för majoriteten män, de som inte köper sex. Sexköp kan också vara kopplat till tvångsmässiga sexuella beteenden, låg impulskontroll, destruktiv livsföring och ångesthantering. Implikationer för framtida forskning, politik och socialt arbete är att fundera på hur kognitiv dissonansteori kan implementeras och användas i praktiken för att motverka sexköp, prostitution och trafficking. En annan aspekt som vi vill föra fram är synen på sexköp som ett socialt problem både på ett samhälleligt och ett individuellt plan. Sexköpare är en del av en samhällelig manlighetsnorm och inte endast individuella aktörer. För det sociala arbetet innebär detta synsätt att bemötande och behandling av sexköpare prioriteras och förbättras.The transnational sex trade with structural and economic conditions that are rooted in poverty in other countries is a challenge for the police and social workers as this group is often out of reach for welfare workers in Sweden (Månsson, 2018). Previous research has shown that sex buyers regulates the demand for prostitutes andthus increase the number of people exposed to trafficking (Mendes Bota, 2014). With this in mind, our study in social work aims to investigate how men who buy sex defend and speak about their sex buying in relation to cognitive dissonance theory. This is in a Swedish context where sex buying is illegal. To achieve our purpose, we have taken note of interrogation protocols and judgments linked to sex purchases in the Stockholm area in January 2018-April 2019. We have also interviewed professionals within the existing organizations/authorities in Stockholm who explicitly work with sex buyers (KAST, Anova and the Prostitution group). The study has a qualitative approach with an abductive input. During the course of the work, the study has become more theoretically driven and analysis of our material is carried out based on cognitive dissonance.A theory which assumes that individuals at different choices have conflicting cognitions that can create a dissonance that the individual is motivated to reduce. We have analyzed the material specifically from the following models of cognitive dissonance; the self-discrepancy model, which dissonance linked to external or internal influence, dissonance according to self-affirmation concept, aversive-effect model, and based on action-based model. The result of the study shows that cognitive dissonance in men who buy sex looks slightly different and is handled in different ways. Some conclusions in our studyare: Few sex buyers describe a sense of personal responsibility for the seller's situation, which we interpreted as a way of avoiding cognitive dissonance. In order toreduce the dissonance, the sex buyer reduces the sexual acts and highlights apicture of himself as ‘good’and ‘helpful’.The legislation does not seem to be a particularly obstructive cognition for the men who actually buy sex even though on a societal level it has a strong norm effect and seems to hinder the majority of men, those who do not buy sex. Sex buying can also be linked to compulsive sexual behavior, low impulse control, destructive lifestyle and anxiety management. Implications for future research, politics and social work are to consider how cognitive dissonance theory can be implemented and used in practice to counteract sex buying, prostitution and trafficking. Another aspect that we want to bring forward is the view of sex buying as a social problem both on a societal and an individual level. Sex buyers are part of a social male standard and not just individual actors. For social work, this approach means that treatment of sex buyers is prioritized and improved