A preschool for everyone : An essay about children's residence times in preschool

Med denna vetenskapliga essä presenterar jag först situationer ur det praktiska arbetet i förskolan och reflekterar sedan över dessa situationer med hjälp av bland annat tidigare forskning, barnkonventionen och läroplanen. Mitt dilemma handlar om hur jag som pedagog förhåller mig till barns skiftande vistelsetider och hur mitt arbete kring föräldrasamverkan och läroplanen ser ut. Å ena sidan vill jag redogöra för allt det positiva med förskolans verksamhet, men å andra sidan vill jag inte försumma föräldrarnas viktiga roll för barnen. Syftet med essän är att undersöka hur jag som pedagog påverkar föräldrarna och deras barns vistelsetider med hjälp av bland annat förskolans läroplan. Denna essä handlar även om hur läroplanen förväntas användas för att höja förskolans status inför föräldrar och samhälle. Jag belyser även hur läroplanen kan användas i samverkan mellan hem och förskola och reflekterar över dess för och nackdelar. Reflektionerna i essän tar även upp de förväntningar som finns i samhället, att barnen ska tillbringa mycket tid i förskolan för att de ska vara väl förberedda inför skolstart. Jag nämner och reflekterar även över de barn som knappt spenderar någon tid alls i förskolan. Jag lyfter mina egna värderingar från min berättelse som jag kopplar ihop med anknytningsteorin och utifrån den reflekterar jag över barnens vistelsetider i förskolan redan från låg ålder. Läroplanen är under ett skifte och jag jämför delar från den äldre läroplanen med delar från den nya läroplanen som handlar om samverkan mellan hem och förskola. I min slutsats framkommer att läroplanen är tolkningsbar och i vissa avseenden även otydlig, vilket i sig gör att det kan bli problematiskt i arbetet med föräldrasamverkan. Dilemmat över hur förskolan presenteras inför föräldrarna kan, utifrån min slutsats, även grunda sig i brist på andra styrdokument som kan erbjuda en bredare grund att som pedagog luta sig tillbaka mot.With this scientific essay, I first present situations from the practical work in preschool and then reflect on these situations with the help of, among others, previous research, the Convention on the Rights of the Child and the curriculum. My dilemma concerns the way in which I, as an educator, deal with children's changing residence times and how my work with parental collaboration and the curriculum looks like. On the one hand, I want to describe all the positive things about the preschool's activities, but on the other hand I do not want to neglect the parents' important role for the children. The purpose of the essay is to investigate how I, as an educator, affect the parents and their children's residence times by means of, among other things, the preschool's curriculum. This essay also considers how the curriculum is expected to be used in elevating the preschool's status for the parents and society. I also highlight how the curriculum can be used in the collaboration between home and preschool and reflect on its pros and cons. The reflections also address the expectations that exist in society, according to which the children should spend a lot of time in preschool in order for them to be well prepared for school start. I even scrutinize my own values ​​from the situations, which I associate with attachment theory, and, on the basis of that, I reflect on the residence times in preschool of children of very young age. The curriculum is currently undergoing a shift and I compare the paragraphs on the collaboration between home and preschool from the old curriculum with those from the new curriculum. In my conclusion, it is revealed that the curriculum is interpretable and, in some respects, also unclear, which in itself means that it can become problematic for parental collaboration. Based on my conclusion, the dilemma over how the preschool is presented to the parents could be founded on a lack of other governing documents that would offer a broader basis for pedagogues to rely on