Framställningen av ett perfekt liv : En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på unga kvinnors identitet

The purpose of the thesis is to increase the knowledge of how young women between the ages of 20 and 25 experience their use of social media. The problem formulation is based on social media being able to influence the self-image of young women. Within these frames, a multitude of images and videos that people post are often flowing in the best possible way. This, in turn, can help many people believe that the people behind have a perfect life. The empirical material has been collected through seven qualitative interviews with young women aged 20-25. The empirical study was analyzed with the help of Erving Goffman's theory of impression control and Anthony Gidden's theory of identity and was then analyzed by a thematic analysis. The main themes of the study are "identity" and "control of impressions", "comparison and requirements in relation to social media"The quotes from the empirical material have been analyzed using the above-mentioned theories. The essay results show that the use of social media can adversely affect the interviewees. Young women's self-image can be influenced by all images published on social media, they are compared with this and furthermore it can lead to them feeling inadequate. There is a norm on social media that means that the flow should appear as a "perfect life". The result also shows that the interviewees create a certain identity on social media that can be different from the one they have in real life. The essay shows that the interviewees' way of presenting themselves on social media is in line with the other members who use social media, which means that everyone together creates these standards and maintains them.Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om hur unga kvinnor i åldern 20–25 år upplever sin användning av sociala medier. Problemformuleringen grundar sig i att sociala medierkan påverka unga kvinnors självbild. Inom dessa ramar flödar en mängd bilder och videor som människor postar, ofta framställda på ett så bra sätt som möjligt. Detta kan i sin tur bidra till att många människor tror att personerna bakom har ett perfekt liv.Det empiriska materialet är insamlat genom sju stycken kvalitativa intervjuer med unga kvinnor i åldern 20–25. Empirin analyserades med hjälp av Erving Goffmans teori om intrycksstyrning och Anthony Giddens teori om identitet och har sedan analyserats genom en tematisk analys. Studiens huvudteman är ”identitet” och ”styrande av intryck”, ”jämförelse och krav i relation till sociala medier”. Citaten från det empiriska materialet har analyserats med hjälp av ovan nämnda teorier. Uppsatsensresultat visar att användningen av sociala medier kan påverka intervjupersonerna negativt. Unga kvinnors självbild kan påverkas av alla bilder som publiceras på sociala medier, de jämför sig med dessa och vidare kan det leda till att de känner sig otillräckliga. Det finns en norm på sociala medier som innebär att flödet ska framstå som ett ”perfekt liv”. Det intervjupersonerna gör är att skapa sig en viss identitet på sociala medier samtidigt som de har en annan identitet i verkliga livet, det livet utanför sociala medier. Uppsatsen visar att intervjupersonernas sätt att presentera sig på sociala medier stämmer överens med de övriga medlemmarna som använder sociala medier, vilket innebär att alla tillsammans skapar dessa normer och upprätthåller dem