Uppfattningar om hälsosam mat och attityder till Livsmedelsverkets kostråd hos unga kvinnor och män i åldern 18 till 30 år

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör ohälsosamma matvanor den största risken för ohälsa i Europa. Sveriges regering belyser även ohälsosamma matvanor som den största risken till för tidig död. Svenskarnas intag av hälsosam mat har visat sig vara bristfälligt. Den målgrupp som har sämst matvanor är unga vuxna kvinnor och män. Tidigare studier har även visat på att de kostråd Livsmedelsverket förmedlar inte alltid anses trovärdiga. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar om hälsosam mat och attityder till Livsmedelsverkets kostråd hos unga kvinnor och män i åldern 18 till 30 år. Metod: Denna studie genomfördes med en beskrivande kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet skedde genom ett ändamålsenligt urval. Totalt rekryterades tio deltagare, sex kvinnor och fyra män. Samtliga deltagare medverkade frivilligt i studien. Den analysmetod som tillämpades var kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på att samtliga deltagare ansåg frukt, bär och grönsaker som hälsosamt. Uppfattningar gällande vad som är hälsosam mat utöver detta överensstämde inte fullt ut med de kostråd Livsmedelsverket förmedlar, då olika åsikter om fett, mejeriprodukter, fisk och skaldjur samt rött kött och charkprodukter framkom. Attityden till en del av Livsmedelsverkets kostråd visade sig i denna studie vara negativ bland flera av deltagarna. Detta gällde främst råden angående fett, mejeriprodukter och proteinkällor. Slutsats: Att arbeta aktivt för att skapa en mer enhetlig bild av innebörden av hälsosam mat kan därför vara av vikt. Genom informationsförmedling från en och samma vetenskapligt grundad källa kan matvanorna hos befolkningen förbättras. Detta kan även medföra att en mer positiv attityd till de fullständiga kostråden ökar.Background: According to the World Health Organization (WHO), unhealthy eating habits represent the primary cause of illness in Europe. The Swedish Government also highlights unhealthy eating habits as the primary cause of premature death. Swedes´ consumption of healthy food has further proved to be insufficient from a health perspective. Young women and men have generally the poorest eating habits. Previous studies have shown that the dietary recommendations provided by the National Food Agency are in addition not always considered credible. Purpose: The purpose of this study is to investigate perceptions of healthy food and attitudes towards the National Food Agency's dietary guidelines amongst women and men aged 18 to 30 years. Method: The study was conducted with a descriptive qualitative method with semi-structured interviews as data collection method. Selection was made through a targeted selection. In total, ten participants were recruited, six women and four men. They all participated on a voluntary basis. The analytical method applied was qualitative manifest content analysis. Results: All participants considered fruit, berries and vegetables to be healthy food. Perceptions of the participants regarding what constitutes healthy food in addition to this proved to be partly out of line with the recommendations of the National Food Agency. Different opinions about fat, dairy products, fish and shellfish as well as red meat and char products emerged. The attitude towards some of the National Food Agency's dietary guidelines turned out to be negative among several of the participants. This mainly concerned the advice on fat, dairy products and protein sources. Conclusion: Working actively to create a more unified and correct view of what constitutes healthy food is therefore important. By providing information from one and the same scientifically based source, knowledge and as a result eating habits of the population can be improved. This can also generate a more positive attitude towards the complete dietary guidelines