När robotar intar socialtjänsten : Om socialarbetarens förutsättningar inom en digitaliserad och automatiserad socialtjänst

De senaste åren har en automatiseringsprocess inletts på försörjningsstödsenheter i flera kommuner. Klienter kan idag ansöka om försörjningsstöd på internet och en robot utför vissa handläggningsmoment som tidigare gjorts av socialsekreterare. Denna studie undersöker hur socialsekreterare inom försörjningsstöd förhåller sig till digitaliseringen av försörjningsstödsansökan och utvecklingen mot automatisering av handläggningsprocessen i relation till deras klientarbete och handlingsutrymme. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk ansats och belyser den digitala ansökan och automatiserad handläggning i relation till kontexten New Public Management. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på åtta semi-strukturerade intervjuer med handläggare av ekonomiskt bistånd i svenska kommuner med olika grad av automatisering. Intervjuerna har analyserats genom tematisk analys med hjälp av de teoretiska begreppen alienation, rationalitet och McDonaldisering. Studien visar att socialsekreterarna ser mötet med klienten som en betydelsefull del av arbetet i en alltmer digitaliserad och automatiserad socialtjänst. Den digitala försörjningsstödsansökan har enligt studien lett till mindre pappersarbete och mer tid för klientkontakt och förändringsinriktat klientarbete. Samtidigt befarar handläggarna att en vidare automationsprocess kan leda till större distans till klienter genom att klientkontakt istället rationaliseras bort i kostnadsbesparande syfte. Intervjupersonerna fruktar också att en högre grad av automatisering leder till minskat handlingsutrymme samtidigt som socialsekreteraren distanseras från handläggningsprocess och beslutfattande. Socialsekreterarna vill istället se att datorer och robotar används som optimerade hjälpmedel i det dagliga arbetet. I relation till socialsekreterares handlingsutrymme och klientarbete uppmärksammar studien att automatiseringen kan mildra såväl som förstärka negativa effekter av effektiviserande åtgärder inom New Public Management beroende på verksamheternas mål och arbetssätt. Forskningsfältet är begränsat och vidare forskning bör även fokusera aspekter som hur automatisering påverkar klienters rättssäkerhet och det offentliga sociala arbetets hållbarhet på längre sikt