Mastit hos mjölkkor – orsaksfaktorer och förebyggande åtgärder

Mastit eller juverinflammation som det också kallas är den vanligaste sjukdomen hos mjölkkor i Sverige. Den medför stora ekonomiska förluster för djurägaren och orsakas i majoriteten av fallen av bakterier. Exempel på följder som ger ekonomiska konsekvenser är minskad mjölkavkastning, veterinärbesök och eventuell behandling samt avdrag på mjölkpriset. Att det är så vanligt förekommande, kostsamt och även ett djurvälfärdsproblem eftersom det rör sig om sjuka djur gör ämnet relevant att ta upp och diskutera kring. Juverinflammation delas in efter symtom i subklinisk eller klinisk mastit, där subklinisk mastit är utan förändringar kan ses eller kännas på juvret eller mjölken. Klinisk mastit är då förändringar av dessa kan ses eller kännas. Behandling av framförallt klinisk mastit består ofta av antibiotika och/eller NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel). Celltalet mäter antalet vita blodkroppar i mjölken. Mastit kan höja celltalet och därmed påverka celltalet till det sämre. Celltalet kan därför användas som en indikation på juverhälsa hos mjölkkor. Både högt celltal och mastit har setts ha en negativ påverkan på mjölkavkastningen hos drabbade kor. I denna litteraturstudie behandlas några möjliga bidragande faktorer till mastit upp. Eventuella genetiska samband med mastit har studerats och de vanligaste mjölkkoraserna i Sverige jämförs med avseende på detta. Hur korna hålls, det vill säga i lösdrift eller uppbundet, vilken typ av mjölkningssystem; traditionellt eller automatiskt samt även vilket mjölkningsintervall som används undersöks med avseende på mastit. Resultaten mellan olika studier varierar. Sinläggningens inverkan på mastit tas även upp. Även aspekterna besättningsstorlek och utfodring inkluderas. I denna studien hittades inga klara samband mellan besättningsstorlek och mastit. Rätt typ av utfodring och i rätt mängd har visats sig vara en viktig byggsten i kornas hälsa och därmed även juverhälsa. Till sist i diskussionen diskuteras veterinärens och lantbrukarens roll i samband med mastit och mastitförebyggande. Ekonomiska aspekter tas även upp och varför det kan vara bättre att lägga pengar på förebyggande åtgärder innan korna drabbas istället för att lägga pengarna på behandling när korna väl blivit sjuka. Antibiotikaresistens nämns även kort, resistensläget för bakterier som orsakar mastit i Sverige anses vara gynnsamt i förhållande till andra länder. Internationellt verkar det vara ett större problem och kan ses som ytterligare en motivering att försöka minska mastitförekomsten med hjälp av förebyggande åtgärder.Mastitis is the most common disease in dairy cattle in Sweden and causes big economical losses for the owner. The definition of mastitis is inflammation of the udder and is in most cases caused by bacteria in most cases. Some factors cotributing to ecomonic loss due to mastits are; reduced milk yield, reduced price of that milk and expenses related to veterinary visits. The fact that the disease is so common, costly and an animal welfare issue makes the topic relevant and worth discussing. The inflammation is subdivided into two different groups based on symptoms; subclinical and clinical mastitis. Subclinical mastitis is characterized by no visible or feelable changes in the udder or in the milk and clinical mastitis is characterized by the opposite. The treatment for clinical mastitis consists of antibiotics and/or NSAIDs (nonsteroidal anti-inflammatory drugs). The somatic cell count, eg the number of somatic cells present in the milk, can be used as an indicator of udder health in cattle. Mastitis among other things can have a negative effect on the somatic cell count. Both high somatic cell count and mastitis have been observed to have a negative impact on milk yield in afflicted cows. In this literature study a few possible contributory factors to mastitis are brought up. Possible genetic relationships regarding mastitis have been studied and the most common two dairy cattle breeds in Sweden are being compared regarding this. What kind of housing system i.e. free stall or tie stall, what kind of milking system; conventional or automatic and which milking interval are being looked at related to mastitis. The results differ between different studies. The dry period is also brought up and the ways it can have an effect on mastitis depending on what approach is chosen. The aspects of herd size and feeding is also included. In this literature study there were no clear connection found between herd size and mastitis. The right type of feeding and the correct amount is found to be an important building block in the health of dairy cattle overall but also the udder health. In the discussion the role of both the veterinarian and the farmer in relationship to mastitis and prevention of mastitis is adressed. Aspects of economy and costs of mastitis are also brought up and reasons why it can be better to spend money on prevention before the cows get sick instead of spending it on treatment when the cows are sick. Resistance to antibiotics is also mentioned in short; the situation in Sweden is looked upon as favourable compared to other countries. From an international point of view it seems to be a bigger problem. This can be seen as a motivation to try and reduce the use of antibiotics by decreasing the mastitis prevalence with preventative measures