Design for meaningful play

Huvudsyftet med denna uppsats har varit att reda ut vad som utgör en god lekmiljö och hur en designer kan använda sig av kunskap om barns behov och intressen i arbetet med lekplatsgestaltning. För att finna svaren på de frågeställningar som arbetet utgår från har dessa behövts brytas ned i mindre beståndsdelar eftersom en lekplats är en plats för barn som är skapad av vuxna baserat på vuxnas syn på barn och barns lek. Forskare inom fältet menar att detta är problematiskt, de menar att barns egna intressen kan vara nog så svåra att fånga upp och kategorisera och därför kräver goda lekplatser en stor inneboende variation i den fysiska gestaltningen som kan bistå med ett brett utbud av miljöerbjudanden som barn kan tillgodogöra sig på olika sätt. Metoder som använts i uppsatsen har delvis utgjorts av litteraturstudier, offentliga policydokument samt ritningar över specifika lekplatser, och delvis av egna utförda platsstudier. I uppsatsen redogörs för den kunskap rörande barns behov av lek och platsskapande som förvärvats under inläsningen av det för uppsatsen insamlade materialet. Vidare kommer en metod att presenteras som en nyfiken designer kan använda sig av för att undersöka befintliga lekplatsers individuella lekvärde. Tre platsstudier har gjorts på utvalda temalekplatser i Malmö som en del av uppsatsens analysmetod, för dessa redogörs vilka lekvärden som kan utläsas i den enskilda lekplatsens fysiska miljö. I analysen har en utvärderingsmetod som utvecklats av de brittiska landskapsarkitekterna Helen Woolley och Alison Lowe’s applicerats. Metoden har formen av ett verktyg som delar upp lekplatsens fysiska miljö i olika komponenter som enskilt och tillsammans skapar olika miljöerbjudanden. I uppsatsen diskuteras även varför det är relevant för landskapsarkitekter, designers och planerare att känna till principerna om miljöerbjudande och hur dessa kan användas i designprocessen för en lekplats.The main purpose of this paper has been to assess what constitutes a good play environment, and how a designer can use knowledge of children's needs and interests in the designing of playgrounds. In order to find answers to these main queries, it has been necessary to break them down into smaller components, because a playground is a place for children created by adults based on adult perspectives of children and children's play. Researchers in the field believe that this is problematic, arguing that children's own interests can be difficult enough to capture and categorize and therefore good playgrounds require a large inbuilt variation in their physical form that can offer a wide range of environments, which children can take advantage of in different ways. The method used in the paper is partly made up by literature studies, public policy documents and drawings of specific playgrounds, and partly by site studies carried out for the sole purpose of this paper. The paper accounts for the knowledge of children’s play and placemaking needs, which has been acquired during the review of the material gathered for this study. In addition, a method will be presented that can be used by an interested designer to examine the individual play value of existing playgrounds. Three site studies have been carried out at selected themed playgrounds in Malmö as part of the paper's method of analysis. These explain the play values that can be observed in the physical environments of each playground. In the analysis, an evaluation method developed by the British landscape architects Helen Woolley and Alison Lowe's has been applied. The method works as a tool that divides the playground's physical environment into different components, which create different environmental prospects both individually and jointly. The paper also discusses why it is relevant for landscape architects, designers and planners to be familiar with the principles of environmental prospects and how these can be used in the process of designing a playground