A walkway for everyone? : Möllevångens public spaces from a gender and safety perspective

Vårt kandidatexamensarbete undersöker vilka psykologiska och rumsliga aspekter som påverkar kvinnors upplevda trygghet i det offentliga rummet. Målet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för hur gaturum kan utformas och förvaltas för att förstärka den upplevda tryggheten hos kvinnor. Samt att kunna besvara frågeställningarna: 1) Vilka aspekter är av betydelse för kvinnors upplevda trygghet i det offentliga rummet? 2) Vad påverkar den upplevda otryggheten hos kvinnor på stråket Norra/Södra Parkgatan i Malmö? Dessa har vi försökt besvara genom en litteraturstudie samt en trygghetsvandring. Vår första frågeställning kunde delvis besvaras i teoridelen. Här visade det sig att kvinnors upplevda trygghet bottnar i psykologiska aspekter. Främst risken att utsättas för sexuellt våld vilket kan begränsa rörelsefriheten. Arbetet inkluderar bland annat trygghetsskapande verktyg. Speciellt viktiga verktyg är: överblickbarhet i gaturummet samt att gatan har “ögon” från omkringliggande bebyggelse. Stadsstrukturen påverkar också den upplevda tryggheten då en mångfunktionell stad med många kopplingar av gång och cykelbanor ger ett rikare folkliv och fler möjliga vägval. Belysning är också ett verktyg som används, speciellt i de mörka nordiska länderna. Hur stadens offentliga rum och vegetation förvaltas och sköts påverkar också trygghetskänslan. Den andra frågeställningen kunde vi få besvarad i genomförd trygghetsvandring där såväl psykologiska som rumsliga aspekter behandlas. Trygghetsvandringen utgick från ett stråk som Malmö stad och polisen ringat in som ett område där invånarna upplever hög otrygghet. På trygghetsvandringen mötte vi upp en grupp kvinnor boende på Möllevången i Malmö en kväll i april. Under vandringen fick deltagarna uttrycka vad som påverkade deras trygghetskänsla längs stråket. Trygghetsvandringen mynnade ut i 13 punkter vilka ringades in som speciellt viktiga ur ett trygghetsperspektiv på stråket. Några av de viktigaste aspekterna för trygghet visade sig vara god överblickbarhet, funktionen i byggnadernas bottenvåningar samt ett flöde av människor som går mot ett mål. Vilka aspekter det är som påverkar kvinnors upplevda trygghet i det offentliga rummet är dock en väldigt komplex fråga då trygghet är en känsla som varierar från person till person. Även om det är psykologiska aspekter och sociala strukturer i samhället som spelar stor roll för kvinnors upplevda trygghet så är de rumsliga aspekterna också viktiga. Det finns ett uttalat behov att skapa gaturum vilka upplevs mindre otrygga under kvällen och natten. Genom kunskap inom planering, gestaltning och förvaltning har vi som blivande landskapsarkitekter möjlighet att skapa trevliga offentliga miljöer. Platser som lockar till ett rikt folkliv, är ljusa, öppna, har god överblickbarhet och som på detta vis upplevs tryggare, inte bara för kvinnor utan för alla.This Bachelor’s thesis will examine the psychological and spatial factors involved in women’s sense of security in public spaces. The aim of the project was to create awareness around how public spaces can be designed to improve women’s sense of security. But also to answer the following queries; 1) What factors influence a woman’s sense of security in a public space? 2) What factors negatively impact a woman’s sense of security on the walkways around Norra/Södra Parkgatan in Malmö? In order to answer the above queries a Literature review and a Neighborhood Security Survey was used. The first query can be partly answered under the heading “Theory”. The research shows that psychological factors are cardinal in influencing a woman’s sense of security in a public space, where fear of sexual harassment and violence was shown to be a central issue. Part of the outcome of this thesis includes a toolkit for improving safety. Key aspects in designing a safe public space include the ability for the individual to have a clear overview of the space at hand. The overall views from the surrounding buildings are also an important aspect. Urban planning also plays a role in the sense of security. A multifunctional city with a clear network of walkways and bikeways creates more movement of people. Lighting in public spaces is another important tool, especially in the Nordic countries due to the exceptionally dark winter months. Green spaces and their continuous management also affect the overall sense of security. The second query was answered through the completion of a Neighborhood Security Survey. This survey was based around a walkway that the City Council of Malmö and the Police Department regard as an area where people experience a great sense of insecurity. The survey included a group of women living around the area of Möllevången in Malmö and took place during the evening of 16th of April 2018. The group of women pointed out and expressed what influenced their sense of security along the walkway. The Neighbourhood Security Survey resulted in 13 primary factors. These include the function and use of the ground floor spaces as well as the directed flow of people. However, the issue of women’s sense of security in public spaces is complex, multifaceted and varies between individuals. Even though the psychological aspects and social constructs within society play an important role in creating safe public spaces, so does urban planning. There is a general consensus for the need of creating public spaces that are perceived as safe after nightfall. Proper urban planning and design as well as continuous management and improvement allow Landscape Architects to create pleasant, safe and functioning public spaces. Public places like these are light, have a continuous movement of people, allow for a good overview of the space, and are important not only for women, but for all