Opportunities in rooftop greenhouses in Stockholm

Due to climate change, our resource depleation, population growth and further, our reliance on the world’s food production creates vulnerabilities and we need to find alternative agriculture methods. Commercial rooftop greenhouses are developing all around the world and to Stockholm this create an opportunity to produce food all year. The aim of this thesis was to explore the potentials of commercial rooftop greenhouse urban agriculture in the city of Stockholm. Three methods were combined consisting of a qualitative and quantitative approach. Four companies that practice urban agriculture was studied, Bee Urban, Coop, Grönska and Plantagon. The results indicated that 490 roofs had potential and where 114 among these were better suited for a greenhouse. The combined methods approach showed that the areas Enskede-Årsta-Vantör, Bromma, Hägersten-Liljeholmen, Skärholmen, Rinkeby-Kista, Östermalm and Kungsholmen had better potential for larger operations considering the buildings and the industrial areas where most of these were placed in. Industrial symbioses, larger operations and a low-cost strategy was further identified to be better used in these areas. Södermalm and Spånga-Tensta had least potential for a rooftop greenhouse and were better suited for smaller operations if implementing one e.g. using a community supported agriculture business model. Finally, this thesis shows where and how a potential commercial rooftop greenhouse can be implemented and operated in the city of Stockholm. Further on, it suggests an alternative way of agriculture and to minimize our impact on the environment and how we can work to foster a sustainable development and a sustainable urban planning.Sett utifrån ett historiskt perspektiv har stadsodling alltid varit en del av staden i de utvecklade länderna och där jordbruket och städerna har varit nära sammanbundna. Under åren har stadsodling länge varit marginaliserat från städerna men har nu på den senaste tiden börjat komma tillbaka. På grund av klimatförändringarna, våra minskande naturtillgångar, den ökade folkmängden i städerna och vårt beroende av den globala matproduktionen blir vi mer sårbara och tvingas leta efter alternativa jordbruksmetoder. Stadsodlingen kommer i många olika former och en av dem är takväxthus. För människor som bor i större städer, speciellt dem som lever inom riktigt tätbefolkade delar av dessa städer, kan konceptet med storskaligt jordbruk inom våra stadsgränser kännas som en utopi. Men redan idag, både etableras och utvecklas kommersiella och takbaserade växthus runt om vår värld och där de flesta är belägna i Nordamerika. För Stockholm som stad, skapar detta koncept en möjlighet att odla året om, trots vårt nordiska klimat, samt att öka den egna försörjningsgraden av mat. Målsättningen med denna uppsats är att utforska potentialen för kommersiella takväxthus i Stockholm. I detta sammanhang betyder begreppet kommersiellt att det är möjligt att odla i takbaserade växthus som ett lönsamt företag. För att undersöka potentialen användes en tvådimensionell strategi. Genom att analysera befintliga företag inom detta område som verkar idag eller tänker etablera sig i segmentet kan man dra lärdomar avseende vilka affärsstrategier och affärsmodeller som är lämpliga att använda. Den andra dimensionen som studerats är hur många av Stockholms stads tak som är potentiellt lämpliga för växthusodlingar och där detta studerades med hjälp av GIS. Studien visar att företagen som undersökts, Bee Urban, Grönska och Plantagon har delvis olika sätt att verka jämfört med traditionella jordbruk. Det visar att det inte finns ett enda sätt att verka inom segmentet. Det fjärde företaget i studien, Coop, använde sin stadsodling med ett sekundärt syfte, marknadsföring och där denna aktivitet innebar att utbilda sina kunder om stadsodling och miljöarbete. Det stora antalet tak som hittades visar också på att Stockholm har en stor potential för takväxthus och där både mindre och större företag skulle kunna drivas. Vidare visar denna uppsats att det finns stadsdelar inom Stockholms stad som uppvisar en hög potential för att etablera storskaliga växthusodlingar på byggnader och där industriell symbios kan uppstå. Uppsatsen visar vidare att Stockholms stad har förutsättningarna för att producera stora mängder mat lokalt och på så vis även bidra till en hållbar utveckling och stadsutveckling