Att gestalta med äng utifrån rekreation, naturpedagogik och biologisk mångfald

Målet med det här arbetet har varit att göra ett gestaltningsförslag längs med ett gångstråk mellan Alnarp och Lomma med äng som huvudkomponent. Ambitionen har varit att få en fördjupad förståelse i hur man på olika sätt kan gestalta med äng så att biologiska värden uppstår och samtidigt vara en plats som kan fungera i ett naturpedagogiskt och rekreativt landskap. Det här är en studie av potentiella värden då ängarna inte kommer att anläggas och testas i verkligheten. Frågeställningen lyder: • Hur kan man längs med cykel- och gångvägen mellan Alnarp och Lomma på olika sätt gestalta med äng för att potentiellt skapa en långsiktigt hållbar miljö som har hög biodiversitet och som samtidigt kan fungera i det pedagogiska och rekreativa landskapet i anslutning till Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp? I litteraturstudien kan man bland annat läsa att slåtterängen, som traditionellt sett har varit ett av våra absolut viktigast markslag i jordbruket ofta innehar en mycket hög biologisk mångfald med växt- och djurarter som är tydligt anpassade till slåtterbruket. I och med att ängarna har minskat kraftigt är många av dessa arter hotade eller redan borta. I arbetet görs en fördjupning i vad naturpedagogik är och hur man i gestaltningen kan arbeta med detta. Litteraturstudien behandlar även rekreation och vilka landskap som vi tycks föredra. Viss forskning menar att dessa preferenser är medfödda medan andra att de är inlärda. I litteraturen finns också olika perspektiv på vad som menas med naturlika planteringar och om man i ängar bör eller inte bör använda inhemskt växtmaterial. Arbetet tar också upp praktiska fakta om anläggning, skötsel och arter. Som en grund till lärande och för fortsatt inspiration har fyra referensängar studerats, dels utifrån naturpedagogik och rekreation och dels utifrån skötselteknik, innehåll och biologisk mångfald. De fyra ängarna har varit på Hörjelgården i Tomelilla; på Fredriksdals muséer och trädgårdar i Helsingborg; på Linnés Råshult i Stenbrohult och i Toftaryggsparken i Lund. Resultatet är ett gestaltningsförslag över stråket där äng på olika sätt är närvarande. Stråket delades in i fyra huvuddelar alla med olika perspektiv på äng: Äng 1 fick en utformning som ska påminna om det traditionella kulturlandskapet, arterna är däremot inte inhemska; Äng 2 fick ett modernt formspråk och med befintligt växtmaterial; Äng 3 fick en gestaltning som är modern och tydligt designad men som till innehållet påminner om Europeiska kalkrika torrängar och Nordamerikansk prärie; Den sista ängen, Äng 4 fick bli en gradient mellan friskt och blött med ett inhemskt växtmaterial. Här är formspråket återigen traditionellt med en ambition att få det att se så naturligt ut som möjligt. Längs med hela stråket har rekreation och naturpedaogik varit närvarande i utformningen. Diskussionen berör främst frågor om vad som egentligen får innefattas i begreppet äng och huruvida de olika ängarna svarar på frågeställningen. Genom att bredda begreppet så att det även omfattar andra gräsmarker från andra delar av världen så kan man förlänga säsongen och på så sätt även höja rekreationsvärdet. Då ängarna är så olika kan de fungera som en plats för naturpedagogik. I fråga om biologisk mångfald är resultatet tvetydigt. Eftersom det inte är fullständig artsammansättning har det varit svårt att dra några tydliga slutsatser kring detta.The purpose of this study has been to suggest a design, alongside a foot path between Alnarp and Lomma, using meadow as it’s main component. The ambition has been to get a deeper understanding of how to use meadow as a mean to increase biological values, being at the same time valuable from a perspective of recreation and nature interpretation. This is a theoretical study in potential values, as there is no plan to realize the meadows on site. The question of this thesis is: • What different ways of designing with meadow is possible alongside the pathway between Lomma and Alnarp to potentially create a long-term sustainable environment with high biodiversity and that will work in the pedagogic end recreational landscape of The Swedish University of Agricultural Science? The theoretical main part covers the history of the Swedish meadow, as one of the most important parts of the agricultural landscape. A place with high biodiversity with its own specific species. The number of these species is now dramatically threatened or extinguished, as the use of mown meadows in everyday agriculture has decreased dramatically. The theoretical main part also covers the notion of nature interpretation and recreation, its meaning, use and how to benefit from it in this specific project. It raises the question of which landscapes we prefer and why. The literature also contributes with different perspectives of what constitues a naturelike planting and whether to use native plants or not. In the theoretical main part you will also find facts and practical tools to the maintenance and site specific spieces of the meadow. As a reference for further understanding as well as inspiration, four existing meadows have been chosen: Hörjelgården in Tomelilla; Fredriksdals muséer och trädgårdar in Helsingborg; Linné’s Råshult in Stenbrohult and Toftaryggsparken in Lund. The result and contribution of this study is a suggestion of design of the 800 meter long path, that displays different uses and perspective of the mown meadow. Meadow no 1 suggests a traditional design and use, but without native plants. Meadow no 2 uses modern design in which trees and bushes have been selected but the grass of the mown are what already exist on the site. Meadow no 3 too has a modern design, but this time with plants reminding of European calcareous dry steppes, and the North American prarie. Meadow no 4 constitutes a gradient from moist to wet using native plants, the design is once again traditional with an ambition of creating a ”natural” look. Nature interpretation and recreational values have be considered throughout the creation of all four meadows. The discussion mainly aims at covering questions of what the notion of meadow actually entails, and to which extent the different meadows answers the problem statement. By widening the notion so that meadow also captures grasslands from other parts of the world, you could extend the growning season and thus increase the recreational value. Through choosing four internally diverse designs of the meadows that together constitutes the path, the plantation offers a great use from the perspective of nature interpretation