Frigående hundar (Canis familiaris)

Hunden, Canis familiaris, är ett av människans många sällskapsdjur och tros vara det första djuret som domesticerades från anfadern vargen, Canis lupus, för flera tusen år sedan. Antal hundar i världen tros ligga runt 700 miljoner och finns på alla bebodda kontinenter. De lever framför allt i låginkomstdelar av städer, i närheten av samhällen eller på landet. De kan livnära sig genom att leta och äta sopor men även genom jakt. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur frigående hundar, det vill säga hundar som inte hindras från att springa fritt i naturen, påverkar vilda och utrotningshotade arter. Att utreda om hundar är ett hot för dessa djurs fortsatta överlevnad och även kort möjliga lösningar. Hundar kan påverka vilda arter på flera sätt. Det mest direkta är genom jakt av dessa. Hunden tillhör ordningen rovdjur, carnivora, och kött är således en del i deras diet. Egenskaper som finns kvar från vargen gör det möjligt för hunden att döda både mindre gnagare till större djur såsom älg. Jakt är även indirekt negativt, om hunden inte lyckas döda sitt byte påverkas djuret trots det negativt på grund av stress. Ytterligare en aspekt är födokonkurrans. Vid jakt av arter som finns i andra karnivora arters diet kan dessa konkurreras ut och därmed bli utan föda. Hunden har visat sig vara en väldigt effektiv asätare, bättre än gam, lejon och hyena, både genom att hitta flest i antal och konsumera mer. Hundar kan även konkurrera ut andra hotade arters habitat. Precis som mänsklig bebyggelse kan minska vilda arters habitat kan introduktionen av hund skrämma bort och få som konsekvens att djur tvingas leta ny mark. Rabies och valpsjuka är två sjukdomar med potential att smitta och hota vilda arter. Rabies, ett RNA-virus, smittar alla däggdjur via saliv och därmed bett. Hund står för 90 % av smitta till människor världen över och rabies är ett mycket aktuellt hot för Etiopisk varg. Valpsjuka, även det ett RNA-virus med flera möjliga värddjur, har setts smitta flera hotade vilda arter. Jämfört med rabies vet man relativt lite och större kunskap krävs för att få reda på virusets påverkan och utsträckning. Sista aspekten i hotbilden är hybridisering vilket kan ske mellan hund och andra hunddjur. Hund har setts föröka sig med bland annat varg, dingo och schakal. Detta hotar arternas genetiska integritet och leder till svårigheter vid bevarandet av arterna. Möjliga lösningar innefattar kontrollprogram för att hindra hundars spridning och reproduktion såsom infångning, olika typer av sterilisering och som sista utväg avlivning. Nationalparker och rekreationsstigar kan införa förbud mot hund och sätta upp hägn. För att minska smittspridning till vilda arter kan vaccinationsprogram vara effektivt. Hunden bör ses som ett potentiellt hot. Om möjligt, är det viktigt att noga utreda alla ekologiska aspekter för varje specifik situation för att ta reda på till vilken grad hunden påverkar varje art, då det finns flera möjliga hotbilder.The domestic dog, Canis familiaris, is one of many animals used by man for both labor and company. Domestication is believed to have taken place several thousands of years ago from the wolf, Canis lupus. There are around 700 million dogs all over the world, most commonly in low-income parts of cities but also in close proximity to communities as well as rural. Many of them survive by scavenging or by hunting. The purpose of this paper is to examine how free-range dogs, i.e. dogs not actively hindered from roaming freely in nature, affect wild and vulnerable species and if dogs are a threat to their continued survival as well as possible solutions. Dogs can affect wild species in a number of ways. The most direct way is through hunting. The dog belongs to the order carnivores, meat is therefore included in its diet. Characteristics passed on from the wolf enables the dog to kill both lesser rodents to larger animals as moose or deer. Hunting is not only negative when it leads to a kill, even an unsuccessful attempt leads to stress in the prey. Another aspect of hunting is competition with other predators. When hunting prey that is a part of other carnivorous species diet they compete for food which in the end may lead to less food for the wild predator. Studies have shown that dog is the most efficient scavenger, outcompeting vulture, lion and hyena in both number and quantity. Dogs can also compete with other species for habitats. Just as human settlements decreases other species habitat the introduction of dogs can scare, and in the end, result in forcing animals to migrate to new habitats. Rabies and Canine distemper are two diseases with the potential to infect and threaten wild species. Rabies, a RNA-virus, can infect all mammals through saliva and therefore a dog’s bite. Dogs represent 90 % of transmission of rabies to humans and rabies is a serious threat to the vulnerable specie Ethiopian wolf. Canine distemper, also a RNA-virus with the potential to infect several host animals, has been found to infect several species on the IUCN red list. Compared to rabies little is known and more knowledge about the virus’ impact is needed. The last aspect of the threat from dogs is hybridization which is possible between dog and all other canidae. There is evidence of hybridization between for example wolf, dingo and jackal. This is a threat to the species genetic integrity and hybridization leads to difficulties when conserving these species. Possible solutions include dog population programs, a way to contain and decrease dogs’ dispersion and reproduction. Methods may involve capture, sterilization and even euthanasia. National parks and recreational paths could prohibit dogs from roaming by the use of fences and to decrease diseases by limiting direct contact and by the use of vaccinations. The dog is a threat to some wild species. Considering the wide range of possible problems it is important to, when possible, examine all possible ecological aspects