Formbeskurna träd i staden

I den urbana miljön finns det inte alltid rum för alla träd, många arter blir för stora för att kunna få plats. De täcker fönster, skuggar samt konkurrerar med fasader och ledningar om utrymmet. Att forma träd i Sverige idag är något som jag har hört kostar mer än vad det smakar, varför är det så? För att ta reda på hur olika städer arbetar med formade träd tog jag kontakt med Göteborg, Helsingborg, Malmö och Stockholm. Med dem hörde jag mig för om kostnader och vilka arter de använder sig utav. Jag har även tagit kontakt med Hans R. Blockzijl från Holland för att ta reda på hur de arbetar med formade träd och Oscar Marchetti, arborist på Arbor Syd, för att se vad de som beskär träden har för erfarenheter av formade träd. I arbetet presenteras formbeskärning, hamling, spaljéring och ihopympning, fyra metoder som går att använda för att forma träd. För varje metod diskuteras dess bakgrund, artval, beskärning och kostnader. Arbetet berör i korthet även vad som händer med trädet när det beskärs och hur förhållandet mellan rot krona fungerar. Arbetet är framställt genom en sammanställning av intervjuer och litteraturstudier, där fördelar respektive nackdelar mellan de olika trädformerna och friväxande träd i staden övervägs. Litteraturen bygger på avhandlingar, artiklar, böcker och internetsidor. Informationen är sökt genom sökmotorerna CAB abstracts, Lukas, Libris och Google. Arbetet visar att det finns många olika arter som går att använda för olika former på träd, men att det finns arter som fungerar bättre än andra och som använts under flera hundra år, exempelvis lind. Kostnaderna visar sig även vara varierande mellan olika städer, en diskussion över varför kostnaderna varierar förs vidare i arbetet. Där även det ovannämnda vävs in. Arbetet avslutas med en diskussion kring metod, källval och resultat, där en analys över vad som kunde ha gjorts annorlunda och vilka de viktigaste resultaten var