Nordiska zonkartor : historia, konstruktion och klimatförändringens påverkan

Alla människor upplever grönska och växtlighet medvetet eller omedvetet. Många odlar också själva. Vi har de senaste åren upplevt varmare och varmare vintrar, vilket många forskare anser bero på en klimatförändring. Ett hjälpmedel vi har idag för att förstå klimatet och odlingsbetingelser är zonkartan, men det är inte många som vet hur den har tagits fram. Om vi får en kraftig klimatförändring så kommer vår zonindelning inte gälla längre och vi behöver se över systemet. Om vi behöver göra om zonkartan är det viktigt att veta vad som påverkar härdigheten hos växter och vilka parametrar som är av betydelse vid utformning av en sådan guide. Med den ökade handel vi ser mellan länder är det också viktigt att förstå vilka likheter och olikheter i klimat som påverkar växterna vid en flytt. Den här uppsatsen behandlar zonkartans historik i Sverige, Norge och Finland. Via litteraturstudier visar jag på olikheterna i hur man har tagit fram kartorna i dessa länder. Eftersom de har tagits fram på så olika sätt är en jämförelse egentligen omöjlig, men jag försöker mig ändå på att visa vilka zoner som motsvarar varandra i de tre länderna. Jag tar också upp den senaste klimatforskningen och vad de senaste rönen förutspår och jag behandlar vilka klimatfaktorer som är betydelsefulla för växtlighet. Zonkartan är ett viktigt hjälpmedel för många vid val av art och sort, men bör användas som en grov måttstock tillsammans med kunskaper kring mikroklimat. En eventuell ny zonkarta bör därför kombineras med råd och anvisningar. Man diskuterar just nu hur man ska gå tillväga eller om man över huvud taget behöver förändra zonkartan med klimatförändringarna. Jag tror att det är nödvändigt och rekommenderar dessutom att satsa på ett nordiskt samarbete i frågan