Vårdträd : väl avvägda val

Jag har förmånen att äga en trädgård anlagd 1917-18. Nu börjar åldern ta ut sin rätt och det är hög tid att göra något för att föryngra trädgården. Här fann jag ämnet till mitt examensarbete: Hur kan jag som landskapsingenjör agera i den här sortens sammanhang för att det skall bli ett bra resultat? Ska jag försöka återskapa något som var, eller kan jag tänka nytt? Hur tänkte den som en gång anlade platsen? Varför gjorde han/hon som han/hon gjorde och vad innebär det för mig? Hur viktigt är det att försöka knyta an till platsens estetik och historia? Och sist men inte minst – vilka tekniska och biologiska/ekologiska aspekter är viktiga att ha koll på i sammanhanget? Efter att ha gjort svåra, men samtidigt nödvändiga, avgränsningar blev till sist syftet med det här examensarbetet att se närmare på fenomenet vårdträd; både historiskt och idag. Med avstamp i en litteraturstudie har jag sedan skissat på och kommit fram till förslag åt fem platser som idag har vårdträd eller träd med en sådan placering och ett sådant utseende att de kan räknas som vårdträd. Frågan är vad som kan göras den dag respektive plats vårdträd av någon anledning försvinner från platsen. De fall jag har valt att titta på har väldigt olika förutsättningar. Här finns det stora, friska trädet som måste plockas ner innan det faller över ett hus, samlingspunkten för många människor, trädet som aldrig har fått en ärlig chans, gårdsträdet som sakta tynar bort och trädet som på grund av avstyckning har hamnat i periferin. Att välja ett grönt byggelement som vårdträd och titta närmare på detta i olika situationer är ett sätt att få grepp om hela den process som krävs redan i projekteringsstadiet för att uppnå ett både vackert och tekniskt hållbart resultat. I de förnyelseförslag jag presenterar har jag också fått utrymme att pröva och utveckla mina teknisk-biologiska kunskaper gällande framför allt trädval och planteringsteknik. Vilka krav ställer vi i dag på den vegetation av olika slag som vi omger oss med? Förr fanns det hos flertalet människor en större förståelse för växter och deras behov än vad som finns efter andra halvan av 1800-talet och indusrialiseringen. Genom att hämta inspiration från äldre tiders syn på träd kan jag finna motiv för framtida förslag