Skötsel av ekholmar och eftersatta ekbestånd på låga boniteter

This case study is made on assignment of Södra, region Öst, as a part of a campaign promoting more active management of the oak forests in the region. Hardwood trees of good quality, especially oak, has a high value due to that the sawn material is highly estimated by the market. It is important that the Swedish oak forests are managed in a proper way in order to meet the future demand. Södra has therefore decided to increase the focus on oak in the Kalmar region and they would like to find out if continues cover forestry (CCF) under certain conditions can be an appropriate management model. The motive is to make use of the existing oak forests more efficient, not just considering well managed forests but also the more neglected oak forests, on poorer soils. Thus, the objective for this study is to examine if CCF is appropriate method in the three stand types; broadleaved mixtures oak forest, oak islet, and oak/spruce forest. Existing management models were surveyed in the literature. CCF-cuttings made by Södra were also studied. After that three chosen management methods where applied theoretically in field in three stands. 6-7 sample plots per hectare where out haphazard in the stands. On the sample plots stand data where measured and the management methods where simulated. The collected data from this simulation where put together and afterwards used in the compassion and analysis. Without the subsidies that the board of forestry gives to hardwood management CCF where the best alternative, except from oak/spruce forest that had better growth. In this stand the standard method gave slightly better results. When the same comparison but with the subsidies that the board of forestry gives where made the standard method gave the best result in all stands. The numbers of future stems where lower though than what the standard method aim at, which can complicate for the method. One critical factor if CCF is applied is the natural regeneration. The regeneration was scarce in the studied stands and. lack of regeneration can in the long term can jeopardize a proper stand development.Studien gjordes på uppdrag från Södra, Region Öst, som en del i en satsning på att skapa en aktivare skötsel av ekskogarna i regionen. De ädla lövträden, däribland eken, är eftertraktad och värdefull som sågad trävara inom många områden. Därför är det viktigt att de svenska ekskogarna sköts och inte hamnar i glömska. Södra har därför satsat på att sätta fokus på eken i Kalmar län och vill utröna om kontinuitetsskogsbruk under vissa förutsättningar kan vara en lämplig skötselmodell. Tanken bakom ett kontinuitetsskogsbruk av ek är att effektivisera nyttjandet av de befintliga ekskogarna, inte bara de idag välskötta utan speciellt eftersatta och åsidosatta ekskogar. Syftet med studien är således att undersöka om kontinuitetsmetoden är en lämplig skötselmetod i de tre beståndstyperna; lövblandad ekskog, ekholme och ek/gran skog. I studien behandlades de skötselmetoder som finns i litteraturen, men även de kontinuitetsavverkningar som Södra tidigare gjort. Därefter tillämpades tre utvalda skötselmetoder teoretiskt i fält på tre studerade bestånden. 6-7 provytor per hektar slumpades ut i varje bestånd. På provytorna mättes beståndsdata och skötselmetoderna simulerades. Datan från denna simulering sammanställdes och användes senare till jämförelse och analys. Utan de bidrag som skogsstyrelsen ger till ädellövsskötsel var kontinuitetsmetoden det bästa alternativet, förutom i ek/gran skogstypen som hade bättre bonitet än övriga bestånd. Här var standardmetoden något bättre. Då samma jämförelse gjordes med skogsstyrelsens bidrag var standardmetoden det bästa alternativet i samtliga bestånd. Dock var antalet framtidsstammar lägre än vad som eftersträvas i standardmetoden, vilket kan försvåra för metoden. En av de kritiska faktorerna om kontinuitetsmetoden var tillämpbar var föryngringen. Denna var knapp i de jämförda bestånden, vilket på lång sikt kan äventyra ekkontinuiteten