Proteströrelser i lantbrukskooperativa företag

Denna uppsats handlar om grupper av medlemmar i lantbrukskooperativa företag och deras protester gentemot föreningens styrelse och ledning. Syftet är att förstå varför proteströrelser uppstår i lantbruksföretag, de drivande medlemmarnas prioriteringar och syften och genom det söka vägar för styrelsen att hantera eller ta vara på dessa proteströrelser. Uppsatsens teoretiska referensram är institutionell ekonomi, med dess agent- och transaktionskostnadsteorier liksom Albert Hirschmans klassiska voice & exitteori. Organsiationsteori och teori om subkulturer ger perspektiv på proteströrelser sett som ett socialpsykologiskt fenomen. Inom ramen för uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts bland Arla Foods ambas svenska medlemmar. Fem grupper av medlemmar, som under de senaste fem åren genomfört tämligen omfattande proteströrelser gentemot föreningen, har genomgått gruppintervjuer i så kallade fokusgrupper. De transkriberade intervjuerna utgör uppsatsens analysunderlag. Förenande var en allmän grundmurad misstro mot föreningens interna information, ett starkt krav på fördjupad och omfattande kommunikation mellan såväl företagsledning som medlemmar, men också medlemmar olika regioner emellan. Den drivande kraften i protesterna kan därför sägas vara informationsunderskott och arrogans i bemötande från föreningens ledning och styrelse. Grupperna upplever en markant trend i Arla Foods bemötande gentemot dem under dessa fem år, från att ha varit hård och oförsonlig till att idag vara förhållandevis lyssnande och professionell. Svåra beslut inom föreningen under det sista året kring prissänkningar på mjölkråvara har i vissa grupper därför tagits emot med förståelse och fattning. Resultatet pekar på att proteströrelser inte kan tas för givna eller betraktas som ett konstant, opåverkbart fenomen. Tvärtom är förekomsten av fenomenet tecken på dissonans inom föreningen och tecken på att medlemsdemokratin haltar. Proteströrelser indikerar att legitimiteten för föreningens styrelse inte är fullgod. I uppsatsens diskussion antas att bristande legitimitet för styrelse och ledning inom ett kooperativ i en utpräglad konkurrenssituation kommer att vara föreningen till stor skada. Resonemanget bygger på att legitimitet för styrelsen indirekt ger styrelsen ett nödvändigt aktionsutrymme i en labil marknadssituation. I diskussionen lyfts tanken att svårlösta problem med bönder som misstror eller vanemässigt låter bli att läsa föreningens information kan vara historiskt betingade. I spelet om statliga åtaganden för det svenska lantbruket under 1900-talets mitt och andra hälft är det rimligt att anta att den bondeägda föreningsrörelsen styrde sin information tämligen hårt för att vinna en mycket betydelsefull opinion – informationen blev alltså propaganda såväl inåt rörelsen som gentemot allmänheten. Trovärdigheten hos de svenska kooperativens informationskanaler kan ha tagit skada vid denna tid – och därför misstror i så fall medlemmarna informationen från sina kooperativ.This essay deals with the phenomenon of member protests against the executives and/or the management in agricultural cooperatives. The aim is to understand member protests, why these begin and how the protesting farmers are reasoning. The essay ends up with some advices in preventing or dealing with member protests in agricultural cooperatives. The theoretical framework is based on the Institutional school, including agency theory and transaction cost theory. In addition, Albert Hirschman’s “voice & exit”-theory is used as theoretical tools, as well as influences from organisational theory. Five interviews, based on the technique of “focus groups”, have been made with small groups of Swedish members of the cooperative dairy Arla Foods amba. The interviewed members have, in different ways, been engaged in protests against the executive and/or the management. The empirical material of the interviews has been analyzed using the theoretical framework above, and the result has led to recommendations. The interviews indicate wide spread, but contradicting, feelings of distrust among farmers: Information presented by the cooperative, and education offered by the cooperative to directors are distrusted without evidence of bad quality, or even with credit to good information. Demands of deepened internal democracy and further developed audit of the cooperative in several aspects were commonly argued. Lack of information or mistrust to information, as well as weak communication between members, group of members or between members and the management seems to be the driving force in many of the interviewed groups. The results of the investigation indicate that phenomenon of member protests in cooperatives shall not be taken for granted or neglected. The phenomenon indicates a state of badly working communication between members of the cooperative. The executive could be expected to face problems with its legitimacy. The origin of mistrust, however, could be difficult to explore. The essay ends up with recommendations. It is crucial that members in a cooperative, maybe especial members from different regions, meat each other often and in different ways in order to prevent detrimental member protests. When meting each other, members will learn more about the cooperative in a creative and effective manner, leading to a better possibility to handle gossip-creation about the operation or the market. In large, international cooperatives (for instance Arla Foods with members in Denmark and Sweden) protest groups may use rumours of opinions among members in other regions in order to substantiate their opinions. This could only happen in a cooperative characterized by bad working communication between its members