Medlemmens nytta av vidareförädling i ett lantbrukskooperativt företag

Lantbrukskooperationen i Europa har, under senare år, gått allt mer mot långtgående förädling, ökad vertikal integration, ökad helhetssyn på produktions-, förädlings- och distributionssystem samt allt mer internationell marknadsföring och produktion. När konkurrensen inom förädlingsindustrin ökar, blir det svårare för de kooperativa företagen att säkra låga transaktionskostnader för medlemmarna genom att endast arbeta för låga kostnader vad gäller insamling, låg grad av förädling och marknadsföring av medlemmarnas råvaror. Det blir istället viktigare för företagen att satsa på vidareförädling av dess råvaror. Lyckeby Stärkelsens verksamhet – vidareförädling av medlemmarnas stärkelsepotatis till nativ och modifierad stärkelse, främst till livsmedels-, pappers- och kemiindustrin – har under många år genomsyrats av en strategi som innebär högförädling och stora satsningar på FoU. Vidareförädling i ett lantbrukskooperativt företag kan ifrågasättas av medlemmen, då han eller hon kan ha svårighet att bedöma värdet av förädlingen, och därmed finns risk att goda investeringsmöjligheter inte blir utnyttjade. Syftet med detta arbete är att uppskatta den nytta, som medlemmen inom Lyckeby Stärkelsen har av att föreningen satsar på vidareförädling av dennes råvaror. De centrala delarna i denna studie är föreningens ekonomiska nytta för medlemmen, problem med vagt definierade äganderätter samt nytta förknippad med sociala och ideologiska faktorer, som i detta arbete benämns ”icke-ekonomiska faktorer”. Dessa delar analyseras med hjälp av ett antal teorier, som främst är transaktionskostnadsteori, agent- och äganderättsteori samt institutionell teori. Resultatet av studien visar att en stor del av Lyckeby Stärkelsens försäljning har sitt ursprung i de vidareförädlande bolagen, vilket betyder att de har väsentlig betydelse för medlemmens nytta av föreningen. De omsättningsbara leveransrätternas relativt höga marknadsvärde i slutändan leder till att endast de mest effektiva odlarna med den högsta råvarukvaliteten blir kvar i föreningen, vilket bidrar till en positiv utveckling av det kooperativa företaget. Enkätundersökningen resulterade i att Lyckeby Stärkelsens organisationsmodell, med en sluten medlemskrets och omsättningsbara andelar, gör att annars vanligt förekommande problem i lantbrukskooperativa företag minskar. Det framkom också att medlemmarna i Lyckeby Stärkelsen sätter ett stort värde på den sociala gemenskap och det kontaktnät som föreningen ger upphov till. Detta kan vara en bidragande orsak till stort engagemang i föreningen och en ökad effektivitet i medlemmens potatisodling.The agricultural cooperatives in Europe have during the last years become increasingly involved in far-reaching value-added processing, increased vertical integration and a holistic view on production, value-added, and distribution systems as well as increased international marketing and production. When competition within the value-added processing industry increases, it becomes more difficult for the agricultural cooperatives to assure low transaction costs for the members only by working for low costs regarding the collection of the members’ produce and marketing of partly processed products. Instead it becomes more important to emphases highly value-added processing of the members’ produce. The Swedish starch potato cooperative, Lyckeby Stärkelsen, has during many years focused its strategy on this, and has now a lot of experience and knowledge in value-added processing and R&D within the area of native and modified potato starch to the food industry as well as the paper industry. This strategy may be questioned by the members of the cooperative, since he or she can find it hard to assess the benefits that the value-added processing may generate, since it is not directly connected to the member’s business. The purpose of this thesis is to estimate the member’s benefits of the cooperative’s value-added processing. The main parts of this thesis concerns the member’s economic benefit of the cooperative, problems with vaguely defined property rights, and the benefits associated with social and ideological factors. These factors are analyzed by applying some theories on the empirical data; transaction cost theory, agency theory, property rights theory, and institutional theory. The results of the study shows that a considerable part of Lyckeby Stärkelsen’s turn over arises from the companies within the Lyckeby group which business focus on value-added processing. This means that these companies to a great extent affect the patronage refund and other refunds paid out to the members, and therefore has a substantial meaning for the member benefits. The study also shows that the relatively high market value of the tradable delivery rights contributes to encourage the highly efficient growers to stay in the cooperative, which in the end also leads to a profitable and efficient cooperative. The results from the survey proved that the organizational model of Lyckeby Stärkelsen – with a closed member group and tradable delivery rights – contribute to decrease and/or prevent problems often common in agricultural cooperative, such as high agency costs and vaguely defined property rights. The survey also resulted in showing that the members put a great value on the social spirit and the network of contacts for which the cooperative is responsible, something that definitely can contribute to encourage great commitment to the cooperative, and increased efficiency in the member’s business