Nya villkor ökar kraven på föreningsföretagens styrelser

Dagens lantbrukskooperativa företagssfär är väldigt olik den som fanns vid EU-inträdet, för att inte tala om hur strukturen såg ut i kooperationens barndom. På fars och morfars tid kunde föreningarna omfatta en enda by så att alla medlemmar kunde träffas vid årsstämmorna och en betrodd bybo skötte affärerna. Man kan fråga sig hur det är möjligt att företagsledandet fungerar enligt någotsånär likartade förutsättningar nu som då. Dagens medlemsorganisationer har en hierarkisk uppbyggnad. Tiden är länge sedan förbi, då det räckte med personlig kommunikation. Med växande medlemskårer uppstår stor heterogenitet vad gäller medlemmarnas intressen och förutsättningar, vilket innebär ständiga avvägningar mellan olika medlemskategorier. Numera finns det oftast direktörer, som är toppkvalificerade men som inte alltid har erfarenhet av primärproduktion. Samtidigt gäller att ansvaret ligger på styrelser. Det ställer stora krav på styrelseledamöterna och hos dessa måste det givetvis finnas goda kunskaper om näringen