Nationella och regionala effekter av olika naturhänsynsnivåer

Syftet med denna studie är att på riksnivå (och till viss del regional nivå) studera effekterna på skogliga variabler av betydelse för biologisk mångfald av olika nivåer på hänsynsytor (0, 5, 20 och 30 %). Nivån på övriga avsättningar, dvs. formella avsättningar och hänsynsområden beräknas vara samma idag, dvs. 11,2 % av den produktiva skogsmarksarealen för hela landet. Analysen baseras på Riksskogstaxeringens provytor från 2010. Urvalet av hänsynsytor har gjorts genom att beräkna poäng utifrån ett antal variabler som bedömts ha betydelse för biologisk mångfald. Ytor med högst poäng har sedan plockats ut för att nå nivåerna i respektive alternativ. Beräkningar med Heureka-applikationen RegVis har sedan genomförts för de olika avsättningsnivåerna 100 år framåt. Ingen avverkning har utförts på de avsatta arealerna, utan de har lämnats för fri utveckling. Resultat för ett antal variabler viktiga för den biologiska mångfalden redovisas, och sammanfattas nedan: • Möjlig avverkning minskar motsvarande andelen avsatt areal (formellt avsatt, frivilligt avsatt och hänsynsytor). • Antal gamla träd (>100 år i söder, >120 år i norr) ligger kvar på ungefär dagens nivå med 5 % hänsynsytor under beräkningsperioden. Ökar mar-kant vid ökad avsättning, upp till en 3-dubbling. • Antal grova träd per hektar är betydligt högre i utgångsläget på hänsynsytorna jämfört med all skog, och ökar kraftigt med tiden. • Andelen lövträd är betydligt högre på hänsynsytorna jämfört med all skog i utgångsläget, medan andelen tall är lägre. Förändring över tiden är liten, beroende på att inga avverkningar utförs på hänsynsytorna. • Mängden död ved är i utgångsläget betydligt högre på hänsynsytorna jämfört med produktionsskogen, högst i 5 % -alternativet. Efter 100 år blir mängden död ved ungefär lika stor per hektar i produktionsskogen såväl som i hänsynsytorna, oberoende av alternativ