Besökarnas tankar

Tillsammans med åtta av Sveriges naturum genomförde Centrum för naturvägledning projektet Thought listing i naturum under sommarhalvåret 2013. Projektets syfte var att praktiskt prova en metod för kvalitativ utvärdering av naturums verksamhet. Metoden går ut på att genom korta intervjuer försöka fånga de tankar som besökare uttrycker. I detta fall efter besök i naturums basutställningar. Tankarna ska samlas, kategoriseras och jämföras med en toleranszon som formuleras utifrån utställningens syfte. Totalt genomfördes 145 intervjuer. Frågan om vad besökaren tänker uppfattas ofta som en fråga om vad man tycker. Många besökare svarar därmed vad de tycker om utställningens form och/eller lämplighet för olika målgrupper (som till exempel barn). Många svarar också ganska kortfattat att det är intressant och lärorikt. Följdfrågor om vad man uppfattar som utställningens budskap eller tema, vad de som gjorde utställningen hade för syfte, vad man skulle berätta för en vän eller vilka känslor utställningen väcker, lockar ibland fram mer utvecklade svar. Men då bara indirekt om vad besökaren själv tänker. En stor del av svaren redovisar tankar om fakta man tagit del av och till sig i naturum och vad man lärt sig om naturtyper, djur, växter och geologi. Tankar om dessa ämnen uttrycks ofta ganska allmänt: om fåglar, livet i sjön och betydelsen av bete. Eller så återger man rena faktauppgifter, som hur stor landhöjningen är, hur lång en mal kan bli eller vad en varg väger. Svar som handlar om tankar som väckts hos besökaren utan att direktreferera till faktainnehåll ges också. De uttrycker till exempel reflektioner omnaturens värde, naturtyper och mångfald. Om sammanhang och relationer mellan dåtid, nutid och framtid. Människans relation till och hur vi påverkar naturen.Landskapets föränderlighet. Människans avtryck genom skogbruk och vindkraft. Behovet av naturskydd och naturvård. Samt den egna relationen till platsen. Vissa svar handlar om inspiration att ge sig ut i natur, vilket är ett av naturums viktigaste syften. De är inte så vanliga men förekommer. Ett fåtal besökare svarar också att man blivit inspirerade att själv slå en äng eller gå hem och ordna naturskola för sina barnbarn. En intressant fråga att ställa utifrån resultaten av denna studie är om naturvägledning i naturums utställningar kan utvecklas till att stimulera ännu mer tänkande om natur och inte lägga fokus på att lära ut fakta? Är det önskvärt och hur ska det i så fall gå till? Kan ett övergripande tema för utställningarna formuleras? Metoden thought listing (nedan används begreppet ”tankelistning”) (Ham 2013) kan vara ett användbart verktyg för att bättre förstå vilket meningsskapande som sker i besökarens möte med utställningar och annan naturvägledning i naturum. Metoden fungerar bäst när producenten (naturum) är klar över sina syften med produkten så att svaren tydligt kan ställas mot syften och mål. Naturums basutställningar har ofta en bred ambition vad gäller att visa natur. Teman för utställningarna kan därför vara svåra att uppfatta och formulera - vilket vissa naturum också uttrycker. Metoden fungerar möjligen ännu bättre på avgränsade projekt (till exempel en informationsskylt eller en guidad tur) än på hela utsällningar med ett brett fokus. Likaså kan man anta att metoden lämpar sig bättre för aktiviteter eller projekt där naturums personal har egen rådighet över innehållet, vilket oftast inte gäller basutställningarna. Resultat från tankelistning kan användas som ett teoribaserat empiriskt stöd för att formulera eller omformulera syften i den löpande verksamheten och i ett utvecklings- och förändringarbete. I vidare arbete med metoden kan förståelse utvecklas för hur toleranszonen används, samt hur frågan ställs för att undvika de svar som handlar om utställningens design mer än dess innehåll. Former för hur svaren sorteras och analyseras kan också utvecklas. ”Vårt uppdrag är att väcka människors entusiasm för naturen