Syftet med denna studie var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 undervisade efter traditionella läs- och skrivinlärningsmetoder, med elever undervisade i enlighet med metoden ASL. Eleverna producerade två texter vardera, en med datorn och en med pennan som skrivverktyg. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förbestämda parametrar: antal ord, antal adjektiv samt i vilken utsträckning texterna följer en narrativ dramaturgisk struktur. Analysen hade även utgångspunkt i sociokulturell teoribildning samt läroplansteori. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan klasserna samt mellan de två skrivverktygen. Av studien framkom att ASL-klassen producerade texter vilka i genomsnitt innehöll fler antal ord, fler ad...
I artikeln analyseras 37 elevtexter i ämnet samhällskunskap skrivna av 19 svenska elever i årskurs 5...
Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akadem...
Syftet med denna studie är att få kunskap om textvalets betydelse för litteratursamtalet. Studiens e...
Syftet med denna studie var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 undervisa...
I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna...
Studiens syfte är att undersöka elevers berättelseskrivande i relation till lärarens skrivundervisni...
SAMMANFATTNING Tidigare forskning har visat att elever i de lägre årskurserna som arbetar med att sk...
Sammandrag Den här undersökningen är en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet ...
Studiens syfte är att jämföra hur elevers narrativa texter i årskurs 6 skiljer sig åt beroende ...
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärares arbete med lyrik inom svenskämnet på gymna...
Syftet med studien är att undersöka hur en lärare kan stötta elevernas läsförståelse av en faktatext...
Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas...
Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever i årskurs 6 anser vara til...
I artikeln analyseras 37 elevtexter i ämnet samhällskunskap skrivna av 19 svenska elever i årskurs 5...
Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akadem...
Syftet med denna studie är att få kunskap om textvalets betydelse för litteratursamtalet. Studiens e...
Syftet med denna studie var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 undervisa...
I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna...
Studiens syfte är att undersöka elevers berättelseskrivande i relation till lärarens skrivundervisni...
SAMMANFATTNING Tidigare forskning har visat att elever i de lägre årskurserna som arbetar med att sk...
Sammandrag Den här undersökningen är en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet ...
Studiens syfte är att jämföra hur elevers narrativa texter i årskurs 6 skiljer sig åt beroende ...
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärares arbete med lyrik inom svenskämnet på gymna...
Syftet med studien är att undersöka hur en lärare kan stötta elevernas läsförståelse av en faktatext...
Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas...
Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever i årskurs 6 anser vara til...
I artikeln analyseras 37 elevtexter i ämnet samhällskunskap skrivna av 19 svenska elever i årskurs 5...
Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akadem...
Syftet med denna studie är att få kunskap om textvalets betydelse för litteratursamtalet. Studiens e...