Sjuksköterskors upplevelser av att möta mångbesökare på akutmottagningen : en annan typ av akutvård här och nu

SAMMANFATTNING Mångbesökaren på akutmottagningen är en utsatt grupp som utgör en signifikant del av de totala besöken på en akutmottagning. Mångbesökaren uppvisar ofta en spretig symptombild som i studier har visats domineras av kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa, missbruk och sociala problem. Mångbesökarna själva har i studier uppgett att de upplever sina besvär som reella hot mot liv och autonomi. Studier visar att beteendet med frekventa akutbesök går att bryta. Väldigt lite forskning kring vårdpersonalens upplevelser av att möta denna patientgrupp stod att finna. Syftet med studien var att studera sjuksköterskors upplevelser av att möta mångbesökare på akutmottagningen. En kvalitativ intervjustudie genomfördes på akutmottagningar i regionerna Stockholm, Uppland samt Södermanland. Sjuksköterskor som uppfyllde inklusionskriterierna rekryterades och totalt sju stycken sjuksköterskor deltog i studien. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades med konventionell innehållsanalys. I resultatet framkom fyra stycken kategorier. Mångbesökaren som innefattade sjuksköterskornas upplevelser av vad en mångbesökare är, det framkom att i enlighet med tidigare forskning så var det flertalet besök under en kort tidsperiod för sökorsaker som kroniska sjukdomar, missbruksproblematik, sociala problem samt psykiatriska problem. Ett viktigt fynd var att det skilde sig dock demografiskt vilken den primära sökorsaken för mångbesökaren var. Mångbesökaren och organisationen var en kategori som framkom där sjuksköterskorna upplevde att organisationen inte var anpassad för mångbesökarnas behov. Omvårdnadsbehovet sågs som det primära behovet hos patientgruppen och detta kunde ej tillgodoses eller prioriterades inte inom organisationen. Upplevelsen att rätt instans för mångbesökarna ej var akutmottagningen, men svårigheter att hänvisa patienterna till rätt instans förelåg. Relationen sjuksköterskan och mångbesökaren tog upp mötet och hur det upplevdes av sjuksköterskorna, även positiva och negativa känslor kring mötet med mångbesökaren togs upp av sjuksköterskorna. Förtroende var en känsla som fick en egen kategori och lyftes av samtliga sjuksköterskor. Mestadels handlade det om ett skadat eller tappat förtroende. Sista kategorin blev sjuksköterskan och omvårdnaden där sjuksköterskan och omvårdnadens roll diskuterades. Det primära som framkom här var i diskussioner kring professionellt förhållningssätt. Att se människan bakom patienten, att hjälpa samt sjuksköterskans kompetens. Slutsatsen i studien blir att en tydligare roll för sjuksköterskan och omvårdnaden behövs på akutmottagningen för att kunna svara upp mot det behov som mångbesökarna har. Alternativt behövs resurser tillsättas för att lotsa mångbesökare till rätt instans och ge dem den omvårdnad, medicinsk hjälp och social hjälp som denna utsatta kategori patienter behöver. Detta i enlighet med sjuksköterskans kärnkompetens personcentrerad vård.ABSTRACT The frequent flyer in an emergency department is part of a vulnerable group of patients that make up a significant part of the total visits a year to an emergency department. The frequent flyer often presents with a diffuse collection of symptoms that studies have shown tend to be dominated by chronic illness, psychiatric illness, substance abuse and socioeconomic problems. The frequent flyers themselves claim in studies done that they perceive their problems as real threats to life and autonomy. Studies have shown that the pattern of frequent flying is one that can be broken. Very little research was found detailing the experiences of healthcare professionals in caring for this group of patients. The aim of the study was to study the experiences of nurses in meeting frequent flyers in the emergency department. A qualitative interview study was conducted in the emergency departments in three regions, Stockholm, Uppland and Södermanland. Nurses who met the inclusion criteria of the study were included and a total of seven nurses were interviewed for the study. The collected data was transcribed and analyzed using a conventional content analysis. In the result four categories emerged. The frequent flyer which contained nurses perceptions of what a frequent flyer is, the findings were in line with existing research in that it included frequent visits in a short timespan relating to chronic illness, problems related to substance abuse, psychiatric problems and socioeconomic problems. An important find was that there was a demographic difference in what the primary problem the frequent flyer presented between the different emergency departments. The frequent flyer and the organization were a category which detailed how nurses experienced that the organization wasn’t suited to meet the needs of the frequent flyers. The primary identified need was the need for caring, a need that couldn’t be met and wasn’t prioritized in the organization. Nurses experienced that the emergency department wasn’t the correct instance for these patients but a difficulty in guiding the patients to the correct instance was experienced. The relationship nurse and frequent flyer detailed the meeting and how it was experienced by nurses, the positive and negative feelings involved in the meeting were discussed. Trust was a feeling that received its own category and was discussed by all the interviewed nurses. Mostly it detailed a damaged or lost sense of trust. The last category that emerged was the nurse and the nursing care where the role of the nurse and nursing care were discussed. The discussions included being professional, to see the human being behind the patient, to help and the skills of the nurse. The conclusion of the study was that a clearer role for the nurse and nursing care is needed in the emergency department to meet the demands of the frequent flyer. Alternatively, resources need to be invested to be able to guide the frequent flyer to the correct instance to give them the nursing, medical help and socioeconomic support this vulnerable group needs. This needs to be done in line with the core competence for nurses that is person centered care.