Faktorer för en inkluderande undervisning i matematik En kvalitativ studie av elevers upplevelse av matematikundervisningen

Hansson, Håkan (2019). Faktorer för en inkluderande undervisning i matematik - En kvalitativ studie av elevers upplevelse av matematikundervisningen. Factors for Inclusive Education in Mathematics - A Qualitative Study of Students' Experience of Mathematics Teaching Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas att kunna bidra med en ökad förståelse kring elevers olika upplevelser av matematik och matematikundervisning. Med utgångspunkt i ett elevperspektiv är förhoppningen att studien kan synliggöra stärkande och begränsande faktorer i lärandet och därmed även kunna ge ett viktigt bidrag till förståelsen av begreppet inkludering. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur elever uppfattar undervisning i matematik utifrån ett inkluderande perspektiv och därmed kunna bidra till ökad medvetenhet kring effekten av olika inkluderingsaspekter. Studien kan konkretiseras i följande frågeställningar: Vilka tankar, känslor och erfarenheter kan urskiljas hos elever kring matematik och matematikundervisning? Vad beskriver elever som stärkande respektive begränsande faktorer för sitt lärande i matematik? På vilka sätt kan synliggjorda faktorer för elevens lärande i matematik förstås utifrån ett inkluderingsperspektiv? Teori Studien har ett fenomenologiskt perspektiv som utgår från elevens upplevelser. Med en systemteoretisk ansats vill studien identifiera samband mellan elevens upplevelse av inkludering och den undervisning i matematik som de erfar. Med utgångspunkt i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, KASAM och sociokulturell teori analyseras undervisningen där eleven uppfattas i sitt fullständiga ekologiska sammanhang. Metod För att fånga elevernas upplevelser används semistrukturerade, kvalitativa intervjuer utifrån en intervjuguide. Det empiriska materialet utgörs av intervjuer av 8 elever i årskurs 7 som undervisas i ordinarie klassundervisning. Intervjuerna transkriberas och analyseras sedan med kvalitativ metod för att kunna tolka resultatet utifrån ett inkluderingsperspektiv. Resultat Resultatet från studien visar att elever har skilda upplevelser av ämnet matematik och vad de upplever som stärkande respektive begränsande faktorer. De intervjuade elevernas perspektiv innehåller upplevelser som berör deras egna känslor, undervisningens innehåll och arbetssätt, relationer och möjligheten att få stöd i sitt arbete. I studien synliggörs framförallt vikten av relationer och samarbete fram som en viktig inkluderingsaspekt. Detta handlar om relationen till läraren men också till andra elever. En annan aspekt som lyfts av eleverna är själva undervisningen och betydelsen av strukturer som ger möjlighet att anpassa undervisningen efter elevens individuella behov och förutsättningar. Elevernas upplevelser ger en bild av undervisningen som läromedelsstyrd och studien synliggör ur ett inkluderingsperspektiv ett behov av att utveckla det formativa arbetet. En viktig positiv inkluderingsfaktor som framträder i elevernas upplevelser är problemlösning i samarbete med kamrater vilket ger motivation och en ökad matematisk förståelse. Alla elever framhåller att hemmets stödjande funktion också är viktig vilket därmed utifrån studien tolkas som en positiv faktor för inkludering. Specialpedagogiska implikationer Studien visar att inkluderingsbegreppet ofta beskrivs utifrån ett lärarperspektiv och att det inte förekommer någon klar definition. Det finns därmed ett behov att utifrån fler perspektiv tolka och förstå innebörden i begreppet inkludering där den specialpedagogiska rollen får stor betydelse. Att utifrån ett elevens perspektiv upptäcka och förstå hur eleven uppfattar sin skolsituation är centralt för att bidra till utvecklandet av såväl arbetssätt som organisatoriska förutsättningar och därmed anpassa skolan utifrån elevernas förutsättningar. Här kan den specialpedagogiska rollen utgöra en brygga mellan individ-, grupp och organisationsnivå. En viktig del är då också att tillsammans med andra pedagoger utveckla förutsättningar för de extra anpassningar som görs men också att bidra till att skapa en helhetssyn kring eleven